Pågående forskningsprojekt

Det svenska r-ordet: Användningar av och förhandlingar om termerna ras och rasism i samtida svensk internet- och sociala medier-baserad kommunikation

Tobias Hübinette, Peter Wikström. Finasierat av Vetenskapsrådet (2020-2023).

Syftet med detta kritiska rasteoretiska, sociolingvistiska och diskursanalytiska forskningsprojekt är att undersöka hur termerna ras, rasism, rasist och rasistisk inklusive dess olika avledningar och sammansättningar används och definieras samt ifrågasätts och förhandlas på en metalingvistisk nivå och i informella sammanhang som består av medierade interaktioner i form av internet- och sociala medier-baserad kommunikation. Forskningsprojektet baserar sig empiriskt på ett antal fallstudier av hur dessa termer brukas och förhandlas i internetbaserade debattforum och i sociala medier med särskilt fokus på användningen av termerna i vardagssammanhang och bland så kallade lekpersoner på olika digitala plattformar och både bland olika demografiska grupper och i olika politiska läger.

Sverige som normentreprenör: en studie av den feministiska utrikespolitiken

Ekatherina Zhukova, Malena Rosén Sundström (Lunds universitet, huvudansvarig). Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond (2020-2024).

Sverige införde en feministisk utrikespolitik (FUP) år 2014, när Margot Wallström blev utrikesminister under den socialdemokratiskt-gröna koalitionsregeringen. Denna politik har sedan övergetts av den nyvalda moderata-kristdemokratiska-liberala koalitionsregeringen. Ett antal länder har dock antagit denna politik - Kanada år 2017, Frankrike och Luxemburg år 2018, Mexiko år 2020 och Spanien år 2021, och intressen att anta en sådan uttrycks från Tyskland, Chile och Libyen. Syftet med projektet är att studera hur en FUP uppfattas av de länder som har infört den och av de länder som inte har gjort det. För de länder som har infört en FUP är målet att förstå hur den skiljer sig från vanlig utrikespolitik, vad feminismen i den innebär, och vilka utmaningar och möjligheter det finns med att ha en sådan politik. För de länder som inte har infört den är målet att undersöka varför det finns ett sådant intresse eller varför det saknas, hur feminism uppfattas i varje land som inte har infört en FUP, vilka utmaningar och möjligheter som finns för feminism i länder som inte har anammat en feministisk utrikespolitik. Den första delen av studien omfattade en medieanalys av FUP-täckningen i olika länder i världen (2020-2021). Den andra delen av studien består av intervjuer med experter (2021-2024).


Visuell Interkulturalitet: Ett jämförande samtal om fotografi, konflikt och identitet

Staffan Löfving, Paul Weinberg (University of Johannesburg). Finansierat av STINT (2021-2023).

I ett nytt samarbete med University of Johannesburg, Sydafrika, undersöker vi den roll som den fotografiska bilden spelar i interkulturell kommunikation, och i den sociala organisationen av identitet och konflikt. Forskningsprojekt och utbildningsmaterial utvecklas i dialog med fotografer, bildkonstnärer och de institutioner som förvaltar ett bildernas kulturarv i länder där politiskt våld utgör en ofrånkomlig del av nutidshistorien. Arbetet syftar till att komplettera ett traditionellt fokus på förhållandet mellan språk och kultur inom interkulturella studier med teoriutveckling inom det mindre utforskade fältet visuell interkulturalitet.


Undersökning av relationen mellan förnybar energi, våldsamma konflikter och jämställdhet i Jemen

Ekatherina Zhukova, Maria-Louise Clausen (Dansk Institut for Internationale studier) och Vasna Ramasar (Lunds universitet). Finansierat av forskningsstiftelsen Formas (2023-2027).

Detta fyraåriga forskningsprojekt undersöker sambandet mellan energi och konflikter ur ett genusperspektiv, eftersom både konflikter och förnybar energi påverkar kvinnor i en oproportionerligt hög grad. Ekonomins koldioxidminskning sker samtidigt som konflikterna ökar, men det finns för lite kunskap om förhållandet mellan förnybar energi och konflikter. Ett feministiskt perspektiv på utrikespolitiska studier kan visa på kopplingen mellan energiförbrukning och konflikter. Projektet kommer att ta fram analyser som kan användas som underlag för utvecklingsprogram.