Inom offentlig sektor och social förvaltning upplevs det ibland som att medborgare och brukare kan vara svåra att nå ut till och involvera i utvecklingsarbeten. Det europeiska forskningsprojektet CoSIE, Co-creation of Service Innovation in Europe, visar att det är tvärt om. Det är oftare politiker och tjänstepersoner som är svåra att nå - och förstå.
- I vår forskningsstudie har vi kunnat se att det inte är brukarna som är svåra att nå, utan istället politiker och tjänstepersoner, förklarar Inga Narbutaité Aflaki, projektledare för den svenska studien och lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet. Det finns brukare vars röster sällan blir hörda och det är just dessa som projektet har riktat in sig mot.
Det treåriga forsknings- och utvecklingsprojekt CoSiE med finansiering av Horizon 2020, med 24 deltagande organisationer, kommuner, regioner samt lärosäten i 10 europeiska länder, har precis avslutats. Syftet har varit att testa och utforska under vilka förutsättningar brukares involvering möjliggörs i utveckling av olika välfärdstjänster, samt vilken effekt det ger på individ- och verksamhetsnivå. I Sverige har Funktionshinderomsorgen i Jönköpings kommun genomfört ett pilotarbete inom ramen för CoSIE, för förbättringar i arbetssättet för medborgare med en variation av funktionsnedsättningar. Karlstads universitet har arbetat och stöttat dem med följeforskning och aktionsorienterad forskning. Under hela arbetet har samskapandet varit i fokus.
- För Jönköping har CoISE inneburit att vi har fått extra tid, utrymme och möjlighet att arbeta med olika förbättringsarbeten med utgångspunkten i brukarens känsla av sammanhang, berättar Mikael Wessman, metodhandledare vid Jönköpings kommun. Det vi kan se tydligt är att förtroendet, tilliten och relationen ökar ju mer delaktighet och inflytande man får anpassat till sina egna förmågor, även engagemanget ökar när du får vara med och bidra utifrån dina förutsättningar.
Brukarna har får delge sina tankar, idéer och upplevelser med de som producerar tjänsterna, det vill säga den offentliga sektorn, samt vara delaktiga hela vägen från initiering av förbättringsidéer, till genomförande och utvärdering.
- Inom offentlig förvaltning är man inte van vid att arbeta med berättelser direkt från brukaren. Man tar i regel beslut från ett väldokumenterat underlag, säger Magnus Lindh, universitetsadjunkt inom statsvetenskap på Karlstads universitet. Att istället ta del av en brukares egen berättelse, att se ett ansikte som berättar sitt livs historia och ha med det i beslutsunderlaget, det är en helt annan etik, och som också gör att brukaren känner sig starkare och lyssnad till.
Färre konflikter och missförstånd
Alla deltagande länder i projektet har arbetat på ett likvärdigt sätt, men med olika målgrupper och under helt olika förutsättningar. I Finland har man arbetat med ett nytt samskapade sätt i att bemöta och stödja ungdomar i utanförskap, och finska kommuner har valt att köpa in konceptet som en utbildningsform till sina anställda. Även i Sverige har intresse uttryckts från kommunalt håll.
- Vi har sett samskapandes positiva effekter på människor och organisationer och har nu en bred kunskapsbas att dela med oss av, vilket vi gärna gör, säger Magnus Lindh. Till exempel om hur man ska förstå samskapande, hur den skiljer sig från andra likartade begrepp och hur den kan befrämjas i olika kontext.
Även om effekterna av detta arbete är något som man måste förhålla sig till över tid handlar några av de direkta resultaten om att ändra maktbalansen genom sin inställning till och bemötande av brukaren, samt öka begriplighet och relevans i tjänsteerbjudandet. Vilket i sin tur kan leda till mer behovsriktade insatser och minska missförstånd och konflikter med medborgare när förvaltningar kan se behoven tydligare och använda sina resurser bättre.
- Det handlar inte om att den ena sidan har rätt och den andra har fel, det handlar om att mötas, förklarar Inga Narbutaité Aflaki.
Forskningsprojektets samlade resultat är nu paketerade i flertalet digitala verktyg och erbjuder en bred kunskapsbas om samskapande inom social förvaltning och välfärdstjänster.
- Samskapande skall ses ur ett annat etiskt perspektiv än den inom New Public Management eller traditionell byråkrati, vilket sätter helt nya krav på politiken, organisationen och dess management, men även första linjen chefer och de professioner som är i daglig kontakt med medborgare, avslutar Inga Narbutaité Aflaki.
Forsknings- och utvecklingsprojekt CoSIE, har finansierats av Europeiska Kommissionen via Horizon 2020 program och arbetet har skett i samverkan mellan forskare på ämnet statsvetenskap och Centrum för tjänsteforskning (CTF), på Karlstads universitet.
