Studier visar att nyutbildade socionomer inom olika verksamhetsområden inte stannar i yrket, och att de som stannar i yrket relativt ofta byter anställning. Forskningen visar vidare att stressen och bristen på tid är en av orsakerna till detta.
Det ligger också i arbetets natur att oavsett hur mycket tid som tillförs så kommer anställda ändå uppleva tidsbrist, eftersom behoven hos brukare och klienter är oändliga. Perspektiv på och förhållningssätt till tid har förändrats relativt mycket under senare år. Ett exempel är att gränserna mellan arbetsliv och privatliv tenderar att bli mindre tydliga.
Sedan några år tillbaka har FoU Välfärd Värmland studerat hur socionomer ser på sin arbetssituation. Studien, som genomfördes 2015-2016, har gjorts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod. De data som samlats in kommer från samtliga 16 värmländska kommuner. Studiens frågeställningar har sin grund i en pilotstudie där ett mindre antal anställda inom socialtjänsten intervjuades.
En sak i taget eller mycket på en gång
Nu är rapporten klar och resultaten visar att tid upplevs som en bristvara. I stort sett alla upplever att de har ont om tid av och till vilket ofta leder till stress som får negativa effekter.
- Tid upplevs olika. Framförallt verkar det finnas två olika sätt att uppfatta tid. Tidsuppfattningen är antingen monokron eller polykron, det vill säga antingen har man fokus på att göra en sak i taget, eller så gör man flera saker parallellt. I studien beskriver sig både intervjupersoner och enkätrespondenter att de huvudsakligen är monokrona, de ser tiden som linjär, håller tider och vill prioritera och göra en sak i taget. Däremot beskriver de sina kollegor som polykrona - de gör fler saker samtidigt, håller inte tider och ser tid som något kontinuerligt utan början och slut, berättar Mona Sundh, vetenskaplig ledare för FoU Välfärd Värmland och den som genomfört studien tillsammans med kollegan Eva Alfredsson-Olsson.
Brist på jobbtid går ut över privat tid
I stort sett alla hanterar tid och brist på tid genom att jobba mer, dra in på raster och/eller pauser, gå till jobbet när de är sjuka, umgås mindre med vänner och bekanta med mera.
Tidsbrist och upplevelser av tid kan dock skilja sig åt beroende av position i organisationen. Ju högre upp i hierarkin, desto mer makt över såväl egen som andras tid.
Målet är att studien ska tillföra ny kunskap om tid i förhållande till arbete och privatliv - kunskap som kan användas för att skapa förståelse för hur individ och organisation samverkar i konstruktionen av tid och tidens betydelse.
- Vår förhoppning är att genom en ökad kunskap och förståelse kan individ och organisation hitta verktyg för att hantera det mänskliga tidspusslet på ett för alla parter konstruktivt sätt, säger Eva Alfredsson-Olsson.
