Idag är det Internationella dagen för bekämpning av våld mot kvinnor och passande är att forskningsprojektet för att förbättra samhällets insatser för de som utsätts för stalkning eller våld i en nära relation har fått mer än 23 miljoner kronor. Arbetet kommer att bedrivas i forskargruppen Stalkning och Partnervåld, SToP, vid Örebro universitet med ett samarbete med Karlstads universitet.
Forskningsprojektet ska förbättra samhällets insatser för alla de som utsätts för stalkning eller våld i en nära relation.
– Det känns fantastiskt att de har satsat de här pengarna på den här väldigt sårbara gruppen, säger Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet och Helén Olsson, lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Vi arbetar för att få fram bättre metoder för att hjälpa personer som utsatts för partnervåld eller stalkning – och för att förhindra att det upprepas.
Under förra året anmäldes runt 16 000 misshandelsbrott i Sverige där gärningspersonen var i nära relation med offret.
Samarbetssvårigheter mellan yrkesgrupper
I dag har de resurser som satsas på att minska partnervåld en ganska låg effekt. En orsak är att polis och socialtjänst kan jobba bra på varsitt håll, men inte har hittat fungerande sätt att samarbeta effektivt.
En del i det nya projektet blir därför att utveckla och införa en rikshanteringsmodell som kan användas gemensamt av både polis och socialtjänst.
– Jag känner en frustration när jag besöker polisen och socialtjänsten, säger Susanne Strand. Så föddes idén att hitta en modell som får dem att förstå varandra utan att alla ska göra lika hela tiden. De ska få göra det de är bäst på, och sedan träffas och komma överens om hur de ska gå vidare.
Arbetet bedrivs gemensamt i forskargruppen Stalkning och Partnervåld (SToP) vid Örebro universitet, med ett samarbete med Karlstads universitet. Helén Olsson från Karlstads universitet kommer att medverka i forskningen genom flera av de olika delprojekten, men framförallt är hennes roll att undersöka förutsättningarna för praktiken och hur de upplever att arbeta enligt RISKSAM modellen.
Modellen RISKSAM ska underlätta samarbete
Modellen är ett arbetssätt som innebär att den bedömda risken för fortsatt våld översätts till ett gemensamt språk där prioritering av ärendet blir den gemensamma nämnaren. Det spelar därmed ingen roll vilken metod som de använder för att bedöma risk.
- Vi bygger även en struktur som gör att de båda aktörerna kan hantera den sekretess som de har i ärendet, säger Helén Olsson, lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet. På det viset skapas en trygghet eftersom den information som kan respektive inte kan delas är tydliggjord.
Genom att strukturera arbetet kommer även ansvaret för riskhanteringen kunna klarläggas och förhoppningsvis leder det till att inga ärenden ”faller mellan stolarna” vilket kan ske idag.
Samtliga värmländska kommuner ska ingå i projektet
RISKSAM förhoppning är att samtliga kommuner kommer att ingå i projektet under den sex år långa projekttiden.
