Stålindustrin är en av de branscher som satsar på grön, fossilfri produktion för att minska sina koldioxidutsläpp. Men, vad innebär omställningen för orten, arbetsplatsen och känslan av vilka vi är? Detta ska nu undersökas i ett nystartat projekt med deltagare från Karlstads universitet.
– Vilka konsekvenser får det att sluta använda fossilt bränsle, eller att vi åtminstone tror att vi ska sluta använda fossilt bränsle? Vi vet inte mycket om framtiden men vi har mycket att lära av det som varit, säger Stefan Backius, lektor i historia och en av forskarna inom projektet Arbetsplatsers strukturomvandling. Industrisamhällen, arbetsplatser och stålsektorn framförallt har varit föremål för stora förändringar och det kan vi ta lärdom av.
Ett centralt begrepp i projektet är strukturomvandling, som har använts för att beskriva såväl förändringar i den industriella strukturen som övergripande samhällsförändringar med olika innebörder över tid. Inom ramen för det här projektet används begreppet för att ringa in omställningen för redan inträffade och kommande förändringar.
– Vi utgår från att det sker en teknikförändring som man kan jämföra med större teknikförändringar som har skett tidigare och som ofta förknippas med industrialiseringen. Ett annat exempel är stålkrisens konsekvenser på 1970- och 80-talet i Bergslagen, då flera produktionsanläggningar lades ner eller minskade i omfattning. Det resulterade i stor arbetslöshet och krisande lokalsamhällen som hamnade i svåra situationer där kommuner som led av stor utflyttning fick dra ner på samhällsservicen. Det finns också forskning om hur maskulinitet och identitet kring manligt arbete påverkades vilket förändrade genusrelationerna, liksom hur lokal mobilisering uppstod på flera drabbade industriorter, säger Stefan Backius.
Fördjupad förståelse om lokalsamhällens utveckling
Genom att kombinera historiska, dagsaktuella och framtidsorienterade analyser hoppas forskarna få en fördjupad förståelse för hur en förändring av arbetslivet kan bidra till lokalsamhällens utveckling i den gröna ekonomin.
Projektet är tvärvetenskapligt med forskare inom kulturgeografi, miljösociologi och historia. Davor Mujezinovic, som är miljösociolog och politisk ekolog, har anställts som postdoc vid historieämnet för att arbeta med projektet.
– Det är ett väldigt spännande och viktigt projekt, säger Davor Mujezinovic. Min roll är att studera samspelet mellan samhälle och natur och politiska, ekonomiska och sociala faktorers koppling till miljöfrågor. Det är viktigt att även lyfta den mänskliga faktorn vid tekniska förändringar och att titta på arbetarnas och samhällens sociala och platsbaserade identiteter. Det kommer att ha en stor betydelse för hur väl den gröna omställningen accepteras på arbetsplatsen och samhället i stort.
Just nu pågår arbetet med att ta fram underlag för att genomföra historiska och samtida fallstudier av stålindustrin i Sverige och Storbritannien. En inledande aktivitet är att hålla seminarier för att bygga nätverk och få kontakt med andra som är intresserade av området.
Projektet finansieras av Forte och Formas och planeras pågå till och med 2024. Förutom forskare vid Karlstads universitet deltar även forskare vid Lunds universitet och Sheffield Hallam University i Storbritannien.
