Open access inte så öppet för alla?
2014-03-13Open access, det vill säga publicering av vetenskapliga resultat fritt på internet, skapar en ökad tillgänglighet för resultaten av dagens forskning. Men att publiceringen är fri betyder inte att den är gratis. Idag får den som publicerar ofta betala en avgift för att kunna sprida sina resultat. Något som oroar inte minst forskare i utvecklingsländer.
Open access för vetenskapliga publikationer ger ökad synlighet och tillgänglighet. Det är idag på väg att bli normen för att sprida vetenskaplig information på nätet. Att resultaten av offentligt finansierad forskning ska vara tillgängliga för alla framstår som allt mer självklart. Kravet på fri tillgänglighet till forskningspublikationer ställs nu både på nationellt och internationellt av forskare, universitet, forskningsfinansiärer och myndigheter.
Open access i utvecklingsländer
Vid ämnet informatik på Handelshögskolan vid Karlstads universitet genomför en grupp forskare följeforskning av ett projekt inom biståndsorganisationen EIFL. Det är ett icke-vinstdrivande konsortium baserat i Europa och som består av bibliotek i över 60 länder. Syftet är att öka tillgången till vetenskapliga tidskrifter, journaler och forskningsresultat. En viktig del är att öka kännedomen om och användningen av Open access. Följeforskningen genomförs tillsammans med Makerere University i Uganda och finansieras genom stöd från Spider.
- Syftet med följeforskningen är att undersöka attityder till Open access, se om EIFL:s information har nått fram och undersöka vilka möjligheter och hinder som forskarna själva ser. De länder vi tittar på är Uganda, Tanzania och Kenya och vi samarbetar i projektet med våra kollegor på Computing and Information Sciences vid Makerere University i Uganda, berättar Monika Magnusson, lektor i informatik.
Tillsammans med Peter Bellström och Prima Gustiené var hon i Kampala i Uganda för att genomföra intervjuer på plats.
- Vi intervjuade bland andra universitetets bibliotekarier, som i Uganda ofta är forskare själva och har en hög akademisk position. Deras system för forskningspublicering, DSpace, påminner om vårt Diva, något som de haft sedan 2006. De forskare vi intervjuade publicerade ofta sina artiklar på webben parallellt med en presentation på en vetenskaplig konferens eller en artikel i en vetenskaplig tidskrift, säger Monika Magnusson.
Måste bli billigare
Till forskare och bibliotekarier vid universitet i Kenya och Tanzania har samma frågor ställts i enkätform via mejl.
Snart är enkäterna analyserade och studien klar, men redan vid intervjuerna var det tydligt att de avgifter som tas vid publicering i Open access, är kännbara. Det är en omvänd affärsmodell där den vetenskapliga tidskriften tar betalt av den som vill publicera sig. Följden kan bli att det bara är de mest resursstarka forskarna som syns.
- Flera vi intervjuade påpekade att det måste bli billigare för utvecklingsländerna att publicera sig. En del forskare var även tveksamma till kvaliteten på de vetenskapliga tidskrifterna och var rädda om sitt anseende. Var man publicerar sig är en viktig faktor, inte bara innehållet i forskningen.
Förhoppningen är att kunna presentera resultaten av följeforskningen vid Sanord symposiet här på Karlstads universitet i juni.
Kontroversiell partner
Att samverka med Ugandas äldsta och största universitet, Makerere University, känns i dagsläget inte helt okontroversiellt. Landet har nyligen infört hårt kritiserade lagar mot homosexualitet och Sverige har beslutat att dra in biståndsmedel. Hur påverkar det forskningen?
- Efter att vårt samarbete inleddes och efter vårt besök vid Makerere University har Ugandas regering infört en mycket inhuman antihomolagstiftning. Vi tycker det är bra att Sveriges regering nu markerar mot denna. Vad gäller vårt forskningssamarbete måste man fråga sig om vi gynnar en demokratisk utveckling bäst genom att "kapa banden" eller genom att fortsätta dialogen. Det finns också ett stort missnöje bland folket med presidenten. När vi ställde frågan till en av de anställda vid universitetet om vilken den viktigaste politiska frågan i Uganda är, blev svaret - when will he go?! säger Monika Magnusson.
Museveni har suttit sedan 1986 och landet hade ett enpartisystem fram till 2005. Det är också val endast vart femte år.
- Det är svårt att argumentera för att inte stödja de liberala krafterna genom Sida-projekt med mera. Skulle däremot någon av våra partners vara klart för en diskriminerande lag, så bör vi ju förstås avbryta samarbetet med just den partnern. Däremot är det viktigt att regeringen gör markeringar och eventuellt drar in bistånd generellt, för där finns ju en reell chans att påverka ugandisk politik, säger John Sören Pettersson, professor i informatik.
Läs även en artikel på Svenska Dagbladets webb om problematiken