Vad menar forskare egentligen när de pratar om så kallade ”tipping points” eller tröskelpunkter? Och varför spelar de en så viktig roll i klimatfrågan?
Det undersöks i en ny vetenskaplig studie där klimatforskaren Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet medverkar. Studien vill reda ut den växande förvirringen kring begreppet, som ofta används för att beskriva plötsliga och svårstoppade förändringar i komplexa system, exempelvis klimatet, ekosystem eller samhällen.
– Begreppet används allt oftare, men det är inte alltid tydligt definierat. Det kan göra det svårare att upptäcka och hantera verkliga systemrisker, säger Avit Bhowmik.
Tre saker som kännetecknar en tröskelpunkt
I studien Integrating tipping point concepts across diverse systems sammanfattar forskarna tidigare forskning från flera olika vetenskapsområden. De identifierar tre centrala kännetecken för det som kallas tipping-dynamik:
- självförstärkande processer
- att system når en kritisk tröskel
- att förändringen blir långvarig eller svår att återställa
Forskarna pekar också ut flera viktiga områden för framtida forskning. Bland annat behövs bättre metoder för att upptäcka tidiga varningssignaler och ökad förståelse för hur olika system påverkar varandra.
Handlar inte bara om klimatet
Tröskelpunkter förknippas ofta med klimatförändringar, till exempel smältande inlandsisar eller förändringar i havsströmmar. Men enligt studien kan liknande dynamik också uppstå i samhället.
Det kan handla om snabba förändringar inom energisystem, politik eller människors beteenden, där utvecklingen plötsligt accelererar åt ett nytt håll.
Forskarna menar att kunskapen är särskilt viktig i en tid då klimatomställningen går allt snabbare.
– Klimatförändringar handlar inte bara om gradvisa förändringar. Det finns också risk för plötsliga skiften, men även möjligheter till snabb positiv förändring. Förståelsen av tröskelpunkter kan hjälpa oss att agera mer effektivt, säger Avit Bhowmik.
