Hur ser värmlänningarna på livet och det samhälle de lever i? Svaren finns en ny bok, "Värmländska utmaningar", som presenterades på en presskonferens den 30 juni. Redaktörer är PO Norell, docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet och Lennart Nilsson, docent vid SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Med utgångspunkt i den stora medborgarundersökningen i Värmland 2014, analyserar 19 forskare från Karlstad och Göteborg politik, ekonomi, samhälle, kultur och medier. Boken är en uppföljare till "Värmländska landskap", som kom 2012.
- Några av de förändringar vi ser handlar om det politiska landskapet. Valet 2014 innebar en minskning för de traditionella politiska blockpartierna. Sakfrågorna har ökat i betydelse och den politiska stabiliteten minskat, säger P O Norell.
Klass och ideologi spelar roll
Klasstillhörighet, utbildning och var i länet man bor har fortfarande stor betydelse för hur man röstar. Väljarna är ideologiskt medvetna. Särskilt för socialdemokraterna finns ett betydelsefullt samband med klasstillhörighet, främst i industrikommunerna.
Det finns en hel del skillnader i länet med strukturellt och finansiellt starka kommuner i söder och mer sårbara kommuner i norr och öst. I exempelvis Hagfors, Munkfors och Filipstad finns strukturella problem med en åldrande befolkning och unga som flytter. Det påverkar såväl intresset från investerare och företag som den politiska agendan.
- Kommunpolitikernas situation försvåras i strukturellt utsatta områden: de hamnar i svåra dilemman. Det kan till exempel handla om att under ekonomisk press centralisera undervisning då elevunderlaget minskar på småorter vilket kan leda till ytterligare minskad befolkning på dessa orter, menar P O Norell.
Nöjda värmlänningar
Lennart Nilsson, SOM-institutet, tar i boken bland annat upp frågor kring samhällsservice.
- Generellt sett är värmlänningarna är mer nöjda med samhällsservicen än när vi jämför med Västra Götalands invånare. Vården får höga betyg vad gäller personalens bemötande, tillfredsställande vad gäller medicinsk kvalitet och tillgång till vård, men däremot är missnöjet stort med effektiviteten och organiseringen. Områden där värmlänningarna gärna ser mer satsningar är vägar, kollektivtrafik och äldreomsorg. Vid valet 2014 låg välfärdsfrågorna i topp hos väljarna och då särskilt vinster i välfärden.
Unga föredrar sociala medier
Anders Broman, lektor i statsvetenskap, har tittat på hur unga mellan 16 och 29 år har svarat.
- Det vi ser är att förtroendet och intresset för etablerade politiska partier och de representativa institutionerna minskar.
Ungdomar deltar i stort sett lika mycket i politik och samhällsfrågor som andra och delar de demokratiska värderingarna med befolkningen i stort. Däremot ser formen för deltagandet annorlunda ut, istället för att gå med i politiska partier engagerar de sig i högre grad via nätet och sociala medier.
- Men det finns en risk för att klyftorna ökar mellan de som är aktiva och de som inte deltar. Vi ser en större klassuppdelning i sociala medier och på nätet, och det finns en risk att de unga inte ges eller tar plats i de representativa institutionerna. Detta har har även Demokratiutredningen uppmärksammat och har en del förslag kring
Kulturtanten dominerar
Bengt Starrin, professor i socialt arbete vid Karlstads universitet, har undersökt värmlänningarnas kulturvanor. Utbildning och kön är de faktorer som påverkar hur mycket kultur man ägnar sig åt och här dominerar högutbildade och kvinnor, "kulturtanterna". Den vanligaste kulturaktiviteten för värmlänningen är att läsa en bok. När det gäller samband mellan kulturaktiviteter och politiska sympatiser ligger miljöpartister och kristdemokrater högst, medan det exempelvis är 35 procent av de socialdemokratiska männen som inte läst en bok under det senaste året.
- Att ägna sig åt kulturaktiviteter är också bra för välbefinnandet, även om vi inte riktigt vet varför. Särskilt för dans finns ett tydligt samband vad gäller hälsa och hur ofta man dansar, berättar Bengt Starrin, som själv dansar tango en gång i veckan.
Nya regioner föreslås
Flera av bokens kapitel ägnas åt Värmlands identitet, tillhörighet och regionfrågan. Samma dag som boken presenterades på en presskonferens, överlämnade Indelningskommittén sitt delbetänkande till civilministern Ardalan Shekarabi med förslag på nya län och landsting. Bland annat föreslås att tre nya län och landsting bildas, där Värmland går samman med Västra Götalandsregionen.
