De manliga författarna är de som traditionellt har fått ta mest plats i litteraturhistorien. Men ur 1970-talets nya kvinnorörelse föddes idén till översiktsverket Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Ambitionen var att ta udden av den manliga dominansen. Doktoranden Maria M. Berglund har i sin avhandling undersökt hur detta verk bidragit till förändringar av litteraturhistorieskrivningen.
Det litteraturhistoriska översiktsverket Nordisk kvinnolitteraturhistoria publicerades i fem band 1993-1998. Bakom verket låg en stor projektgrupp bestående av drygt 160 nordiska litteraturforskare. Resultatet av deras arbete är ett spännande och mångfaldigt verk.
- Projektet Nordisk kvinnolitteraturhistoria var en protest mot den gamla presentationen av kvinnliga författare och verk, säger Maria M. Berglund. Tidigare forskning har visat att den litteraturhistoriska traditionen är svårförändrad. Därför var jag intresserad av att undersöka vad som är nytt i Nordisk kvinnolitteraturhistoria jämfört med tidigare översiktsverk, men också vad som inte är det. Jag ville också se om jag kunde upptäcka några skäl till varför det är så svårt att förändra traditionen.
Ett nytt angreppssätt
För att besvara dessa frågor har Maria M. Berglund använt ett nytt angreppssätt inom den litteraturhistoriska forskningen. Hon har undersökt Nordisk kvinnolitteraturhistoria från det första idéstadiet fram till de färdiga publicerade banden. Hon har också tittat på mottagandet på dagstidningarnas och tidskrifternas recensionssidor.
- Jag har som första forskare tagit del av ett mycket stort och spännande arkivmaterial från projektets tillkomst. På så sätt har jag kunnat följa vilka tankar som fanns när projektet startade och se i hur stor utstäckning dessa sedan förverkligades i den slutliga produkten.
Bröts den litteraturhistoriska traditionen?
- Verket innehåller en hel del nytänkande, men kanske inte så mycket som det fanns ambitioner om vid projektets början. I det material jag har undersökt i avhandlingen är det tydligt att det inte bara krävs kreativa idéer för att bryta en lång tradition. Det kräver också ekonomiska resurser och möjligheter till tät kommunikation inom forskargruppen. Finansieringen av Nordisk kvinnolitteraturhistoria var mycket knapp. De som jobbade med verket satt också spridda över hela Norden. Man ska komma ihåg att detta var innan den nya teknikens intåg och man kunde inte meddela sig via e-post eller andra digitala kanaler. Det påverkade resultatet av arbetet.
Både förnyelse och tradition
Förutom rent geografisk och materiella omständigheter har resultatet av projektet Nordisk kvinnolitteraturhistoria också påverkats av normer, positioneringar och upplevda förväntningar inom det litteraturvetenskapliga fältet.
- Det har bland annat varit intressant att se vad man i Nordisk kvinnolitteraturhistoria har valt att ta med i banden och vad man har valt bort. Många genrer som brukar väljas bort i de litteraturhistoriska översikterna, som populärlitteraturen och barnlitteraturen, är inte heller särskilt välrepresenterade i Nordisk kvinnolitteraturhistoria – trots att kvinnliga författare varit mycket verksamma inom dessa genrer. Men samtidigt som man kanske kan vara lite kritisk till detta, får man inte glömma vilken fantastisk prestation det var att forskargruppen lyckades ro detta stora projekt i land. Och nu finns hela Nordisk kvinnolitteraturhistoria utgiven på nätet sedan ett drygt år, vilket återigen sätter verket i framkanten av den litteraturhistoriska forskningsfronten.
Maria M. Berglund disputerade den 31 maj med sin avhandling Värv och verk: Förnyelse och tradition i Nordisk kvinnolitteraturhistoria från tillkomst till tryckt bok.
