Med ett stundande val runt hörnet och Brexit i höga svallvågor, är EU i blickfånget i medierna, på sociala medier och i den politiska debatten. Men fortfarande, efter 24 års medlemskap, finns stora kunskapsluckor om EU och hur unionen påverkar Sverige nationellt, regionalt och i vår vardag. Malin Stegmann McCallion och Magnus Lindh, båda forskare i statsvetenskap, bidrar till att sprida faktabaserad kunskap om det europeiska samarbetet, demokrati och medborgarinflytande inför valet i maj.
Malin Stegmann McCallion är aktuell med ett kapitel i en nyutgiven bok: EU och nationalstatens återkomst. Boken ges ut av tre nätverk för europaforskning där de svenska universitetens institutioner för juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen samarbetar. Det är den tjugoandra årgången som nu lämnat tryckpressarna och boksläppet sändes direkt i Svt Forum den 6 februari.
Hennes kapitel har titeln ”Nationalstatens återkomst ur ett europeiseringsperspektiv. Att lappa och laga europeisk integration?” Kapitlet handlar om hur europeiseringsprocesser kan förstås i en tid när pendeln i EU:s integrationsprocess rör sig mot ett starkare nationalstatsperspektiv i flera av medlemsländerna.
-Det känns väldigt hedrande att ha blivit inbjuden som skribent. Jag tar bland annat upp hur EU:s lagstiftning och rättsakter används i medlemsstaterna, vilken typ av områden som länderna samarbetar kring på en mellanstatlig nivå och vilka områden där EU:s överstatlighet tillämpas. EU blir ofta utpekad som syndabock för en rad missförhållanden och "tokig" lagstiftning, vilket inte minst har skett i exempelvis Storbritannien. Jag menar att transparens, öppenhet kring fördelning av resurser, lagstiftning och andra politikområden bör vara i fokus för debatten. Debatten behöver vara mer nyanserad, säger Malin Stegmann McCallion.
Sprider kunskap om EU
Malin är även aktuell i bland annat radio och tidningar som kommentator till utvecklingen inom EU och i Brexit-frågan. Och tillsammans med forskarkollegan Magnus Lindh och Klas Jansson från EU-parlamentet, har hon föreläst på temat ”Det som du har funderat på om EU, men inte vågat fråga”.
- Det är angeläget att förmedla kunskap som bygger på aktuell och pågående forskning. I regeringens utredning "EU på hemmaplan" framgår att kunskapsnivån om EU inte ligger på samma nivå som kunskapen om andra delar av vårt politiska system. Om vi inte känner att vi har kunskap, kan vi inte påverka det politiska system vi lever i. Vid valet väljer vi ledamöter som ska föra vår talan, därför är det viktigt att rösta – och utifrån kunskap om hur EU fungerar. Det är en demokratifråga helt enkelt. Sedan försöker inte vi ”omvända” någon, men det finns mycket rykten och felaktig information och det är angeläget att bidra till en faktabaserad bild av EU.
Magnus Lindh är även aktuell med en artikel i en specialutgåva i Statsvetenskaplig tidskrift, där ett nätverk av forskare från olika ämnen skriver på temat "Kommunen i EU". Utgångspunkten är hur kommuner hanterar utmaningar från medlemskapet i EU. Magnus artikel handlar om hur städer och regioner bedriver lobbying i Bryssel för att få in sina intressen i EU:s beslutsfattande.
- Det blir allt viktigare att stärka olika kanaler för medborgares åsikter in i EU:s beslutsapparat. Allt fler beslut i EU berör medborgare i högre grad idag än tidigare, därför borde valet till EU bli mer angeläget än vad det varit, säger Magnus Lindh.
Torsdag 23 maj kommer statsvetare med särskild inriktning mot EU-frågor att finnas på plats utanför Aula Magna för att svara på frågor om EU och EU-valet den 26 maj.
Läs mer om nätverket Europaperspektiv och den nya boken på europaperspektiv.se
