Ett förändrat klimat innebär nya och ökade risker för samhället. Extrema väderhändelser som värmeböljor, skyfall och kraftiga regn förväntas öka. För att få en effektiv klimatanpassning krävs det lokala strategier och ett politiskt stöd. Men forskning visar på betydande hinder för framsteg, enligt Mikael Granberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om samhällsrisker vid Karlstads universitet och Ann-Catrin Kristianssen, universitetslektor vid Örebro universitet.
Sverige, som ofta ses som ett progressivt land gällande klimatfrågan, kämpar för att skapa en fungerande organisering för lokal klimatanpassning. I den nya artikeln av Mikael Granberg och Ann-Catrin Kristianssen, beskrivs och analyseras klimatanpassningsorganisationen i tretton svenska kommuner i Västsverige.
- Vi gör det ur fem teoretiska perspektiv; probleminramning, administrativt och politiskt stöd, administrativa och politiska strukturer, åtgärder och lösningar samt lärande, säger Mikael Granberg.
Forskarna har genomfört intervjuer på lokal och nationell nivå och centrala policydokument har studerades såsom klimatanpassningsplaner, krishanteringsplaner, regleringsdokument samt dokument från privata konsulter.
Studien visar att få kommuner har en formell organisation för klimatanpassning, att tydliga strukturer och politiskt stöd ofta saknas, samt att specifika klimatanpassningsplaner inte är vanligt förekommande. Samtidigt planerar många av kommunerna för omvandling, bland annat efter påtryckningar från Länsstyrelsen. Det finns också många nätverk som ger kommuner och regioner möjlighet till erfarenhetsutbyte och lärande.
- Vår studie drar slutsatsen att en nyckelbarriär är bristen på fokus och prioritering hos flera av de studerade kommunerna som driver tjänstemän, ofta planerare, mot en mer aktivistisk och politisk position, säger Mikael Granberg.
Läs hela artiklen "Transforming local climate adaptation organization: Barriers and progress in 13 Swedish municipalities" i tidskriften Climate.
