Inom ramen för kulturvetenskapliga forskargruppen Kufo har Tobias Hübinette den senaste tiden drivit ett projekt som handlar om Sverige, gjord genom en litteraturstudie. Perspektivet är ur nya svenska medborgares ögon och hur de beskriver vad de tycker att svenskhet är och hur de passar in i den bilden.
Projektet, som är finansierat av Vetenskapsrådet, syftar till att analysera svenska migrations- och minoritetsberättelser som publicerade romaner, litterära texter och självbiografier för att studera hur författarna skriver om och relaterar till ras, svenskhet och vithet, och till den vita majoritetsbefolkningen, vare sig författarna och deras karaktärer är invandrade, så kallade andragenerationare, blandade eller adopterade.
– En av frågorna jag ställer i min bok är om det går att skriva om svenskhet i ett Sverige med människor från världens alla hörn där alla hudfärger finns representerade, säger Tobias Hübinette. Jag menar att det går men att det blir lite dubbeltydigt. För hur ser minoritetssvenskarna på svenskar och svenskhet och hur ser de på sig själva?
Tittat på 500 titlar inom olika genrer
I debatten kring olika härkomst har strålkastarljuset ända sen 1800-talet ofta legat på hudfärg. Men spelar den debatten fortfarande en stor roll i dagens Sverige? Ja, det tycker Tobias Hübinette efter att ha läst 500 titlar av författare från förorter i genrer som dikter, pjäser och romaner.
Bland författarna finns både de som invandrat själva, de som är barn till invandrare, de med blandat ursprung och adopterade.
Tobias Hübinette resonerar kring att det finns ett genomgående tema när det handlar om att titta på vad som är svenskhet. Han menar att genom att författarna, som är svenska medborgare men som kanske inte alltid ses som svenskar av gemene man, gärna skriver om hur det är och hur det känns att inte helt räknas som svensk.
– Det finns flera hinder som gör att författarna eller deras karaktärer inte räknas som svenskar till fullo – hudfärg, religion, språk och så vidare. Det pågår idag en slags strid politiskt och i samhället i stort som handlar om vad svenskhet ska vara och vilka som ska ingå i svenskheten. I den debatten, som ju har förändrats under årens lopp, ingår även de här författarna och deras verk. Författarna kan också sägas göra anspråk på svenskhet genom att de alla skriver på svenska och genom att de ofta behandlar dagsaktuella frågor som handlar om svenskhet i sina texter.
