Vilken betydelse har den samverkande individen i uniformerade organisationer under påfrestande förhållanden, när det handlar om liv och död? Det har Aida Alvinius tittat närmare på i sin avhandling som hon disputerade med under våren.
Byråkratiska, uniformerade organisationer anses vara tröga och ineffektiva till vardags, men samverkande eller gränsöverskridande individer kan möjliggöra det lilla extra. Det som gör att organisationen lyckas med sin uppgift under påfrestande förhållanden, exempelvis kris, krig och kaotiska situationer.
Aida Alvinius studie bygger på ett 70-tal intervjuer med verksamma inom den svenska Försvarsmakten och de civila krishanteringsmyndigheterna.
Vad är en gränsöverskridande individ i det här sammanhanget?
Det kan vara en person, en organisationsmedlem som har uppgiften att samverka som befinner sig i, eller i utkanten av en byråkratisk organisation som tar egna initiativ och har förmågan att anpassa sig till en viss situation eller miljö. Han eller hon kan hämta in kunskap eller agera på ett sätt som gör att organisationen lyckas lösa sin uppgift.
Hur skulle du beskriva överskridande individer?
Dessa personer kan ha väldigt många förmågor, att balansera mellan att skapa struktur, följa alla regler och att improvisera. Känna hur långt de kan gå i denna balansgång. Ett annat kännetecken är att hämta in kompetenser och resurser från omgivningen som kan underlätta uppgiftslösningen. Ett tredje kännetecken är krav på smidighet för att vinna förtroende, till exempel kulturell smidighet, att man förstår hur man ska hantera ett möte med personer av annan kultur – att inte vara olämpligt klädd eller erbjuda presenter vilket man inte får göra. En annan smidighet är strukturell och handlar om att bemöta representanter från andra myndigheter med motsvarande rang. Om man möter en major så kanske är det inte lämpligt att skicka en kapten. Den andra kan ta illa vid sig av de rangsymbolerna som syns utan att veta något om den andre. Inledningsvis gäller det att anpassa sig för att vinna förtroende, sen får man eventuellt ett större utrymme att agera.
Vad var det mest intressanta du kom fram till?
Den viktigaste slutsatsen är att den byråkratiska organisationen har en otrolig förmåga att anpassa sig till sin omgivning. Genom individerna sker denna anpassning och möjliggör även att den byråkratiska organisationen överlever lång tid framöver. Sen är det naturligtvis en viktig lärdom att ledare inom byråkratiska organisationer identifierar och delegerar gränsöverskridande roller och handlingar eftersom det kan vara en framgångsfaktor för krishanteringsarbetet i både civil och militär verksamhet.
Aida Alvinius disputerade i ämnet sociologi med avhandlingen Bridging Boundaries in the Borderland of Bureaucracies - Individual Impact on Organisational Adaption to Demanding Situations in Civil and Military Contexts den 5 april.
