Vårens upplaga av Anderseminariet tog upp mediernas bevakning av det kommande riksdagsvalet ur olika perspektiv. Hur hittar vi vägen mellan väljarnas behov, politiska strategier och en ständigt pågående turbulens på sociala medier? Eftermiddagen innehöll föredrag med forskare, sociala medieexperter och värmländska mediechefer.
Större delen av svenska befolkningen rör sig varje dag i sociala medier. Det kan, inte minst i valtider, var svårt att sortera vem som är avsändare, vad som sägs och hur det sägs. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, varnar för att trollattacker på nätet kan komma att försöka påverka valresultatet på olika sätt.
"Vad hände egentligen i Sverige igår kväll?"
Dagen inleddes med en internationell utblick. Paul Rapacioli är grundare till The Local, en redaktion som kommunicerar på engelska och rapporterar lokala svenska nyheter men också nyheter från åtta andra europeiska länder. The Local försöker också att återspegla vilka nyheter som sprids som är tagna ur sin kontext och därmed inte sanna.
- Sverige porträtteras på väldigt många olika sätt i ute i världen. När aktörer på sociala medier plockar en lokal nyhet ur sin kontext och vinklar den kan den spridas väldigt snabbt och ge skeva bilder av sanningen. Det var också det som hände när det gäller uttalandet från Donald Trump som refererade till en stor nyhetsredaktion som plockat upp en lokal nyhet i Sverige och vinklat om den.
Men varför sprids då så dålig PR om just Sverige? Paul Rapacioli menar att Sverige står för bra värderingar, är framgångsrikt och högt rankat land i världen. Men det säljer inte. Negativ fakta som lyfts ur sin kontext kan snabbt spridas och bli en sanning. Och de som är mest mottagliga är de som egentligen inte har någon uppfattning om Sverige alls
- Jag anser att våra politiker borde engagera sig mer i den nationella debatten och den lokala rapporteringen. Vi själva måste ”äga” våra negativa nyheter, då blir de inte så intressanta för andra att skriva om. Vi visar omvärlden att visst, det finns problem men vi jobbar med att lösa dem.
Hur du skyddar dig som journalist
Nästa talare ut var Kerstin Forsberg. Hon beskrev hur medieinstitutet FOJO som är en del av Linnéuniversitetet, försöker stödja journalister i deras arbete. Ett stöd som just nu är väldigt aktuellt i valtider.
- Många vill att den tredje makten i samhället ska tystna, vilket ju också skulle ta död på vår demokrati. Många journalister anpassar sitt liv utefter de hot de får och polisanmäler inte eftersom lagstiftningen inte skyddar dem. Femhundra journalister per år utbildar sig vid FOJO för att bli vassare i sin profession och för att förbereda sig mentalt för det som kan hända dem i jobbet. Då är det lättare att hantera och du blir inte rädd för att göra ditt jobb.
Hur ska medier navigera i en värld styrd av populister?
Redan vid förra valet spådde Emanuel Karlsten, journalist och expert på sociala medier, att sociala medier skulle få en stor betydelse. Sverigedemokraterna har visat sig vara extra bra på att använda dessa kanaler. Blir det samma scenario i år och hur mycket ska medierna låta svepa sig med i den dramaturgin som utspelar sig i sociala medier?
- Spelreglerna i att kommunicera har ändrats i och med internet. I den analoga världen var det auktoritet och fakta som stod för makten. I den digitala världen handlar makt om relationer. Dagens ungdomar litar inte på auktoriteter. De vill ha en relation till avsändaren vilket gör att de är en tacksam målgrupp för populister som till exempel Joakim Lamotte. Även journalister har lyckats använda sociala medier på ett framgångsrikt sätt, bland annat Marcus Oscarsson. Han försöker göra en oberoende journalistik och uppfattas autentisk, oförställd, vilket skapar förtroende och starka lojalitetsband. Om traditionella medier inte längre är allas informationscentral borde i kanske välja hårdare bland våra kanaler. Och kanske behöver traditionella medier förnya sig. Det handlar inte om att vara först med att hoppa på nästa stora rymdskepp inom tekniken. Det handlar om att hitta rätt tilltal i journalistiken och göra den personlig.
Årets lokala valbevakning
Fyra chefer från de större nyhetsredaktionerna i Värmland fanns på plats för att berätta om hur de tänker bevaka det kommande valet i höst.
Tomas Skoglund, redaktionschef för SVT nyheter Värmland: Det är viktigare än någonsin att prata om vad väljarna egentligen är intresserade av. Oftast handlar det om två politiker som debatterar och någon som kommenterar det efteråt. Jag tror på att ta ut samtalet ut i landet bland väljarna. Jag tror att vi behöver vara extra noga med källkritik så att vi inte citerar något som visar sig vara felaktigt. Vi producerar lite mindre men våra egna nyheter.
Mikael Rothsten, redaktionschef och ansvarig utgivare, NWT: Det är viktig för oss att ta upp de lokala valfrågorna som är heta i Värmland. Om inte vi bevakar vindkraftsfrågan i Hagfors, vem ska då göra det? Det pågår politiska kampanjer för att påverka valet, det ska vi vara medvetna om. Det gäller för journalister att navigera rätt i det.
Ulla Walldén, fd kanalchef SR Värmland: Det är viktigt att bevaka både lokalt och på riksplan. Vi kommer att göra en kommunturné och intervjua personer inom alla partier. En youtuber som ska rösta för första gången kommer att ställa frågor till värmländska riksdagskandidater. Det är ett försök att få till ett nytt grepp då det gäller klassisk utfrågning. Vi har aldrig fått så många signaler om att vi måste vara på tårna då det gäller att se till att det går rätt till. Att misstänkliggöra olika försök att påverka.
Morgan Schmidt, chefredaktör och ansvarig utgivare, VF: Jag tror att det finns många riksfrågor som även är intressanta på ett lokalt plan. Vi vill göra nyheter och inte bara bevaka. Det ligger påverkan kring och bakom alla frågor. Jag tror inte att det är någon fara på taket så länge vi arbetar innovativt och enligt de regler som finns.
