...i början av november kunde vi läsa att du fått forskningsmedel beviljade för hela två forskningsprojekt. Stort grattis! Kan du berätta lite mer ingående om vad de handlar om?
- Tack, ja det känns ju så klart jätteroligt! Det ena projektet har titeln ”Yrkesämnesdidaktiska förhållningssätt för att öka förutsättningar för elevers lärande i yrkesämnen” och har fått medel från Skolforskningsinstitutet. I projektet kommer forskare och lärare att samarbeta i syfte att utveckla undervisning inom olika yrkesämnen på gymnasiet och skapa bättre förutsättningar för elever att lära sig ett yrkesämne.
Varför är den här forskningen viktig?
- Det är viktigt att yrkesämnesundervisning på gymnasiet uppmärksammas inom forskning för att den ska kunna bedrivas på vetenskaplig grund, något som bland annat lyfts fram i skollagen. Vi har en begränsad kunskap om hur yrkeselever lär sig ett yrke inom ramen för gymnasieskolans utbildning. Ett uttryck för detta är hur det ämnesinnehåll som ska läras inom yrkesutbildning ofta diskuteras i termer av ”tyst kunskap”. I projektet kommer vi att arbeta systematiskt med att försöka synliggöra den tysta kunskapen i konkreta undervisningssituationer inom olika yrkesämnen på Bygg- och anläggningsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och Hantverksprogrammet.
I forskningsprojektet deltar även Nina Kilbrink, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, tre yrkeslärare på en gymnasieskola samt 10-12 lärare i lärarlag från de tre involverade programmen.
Om arbetarmän i svensk skogsbygd och deras läspraktiker
Det andra projektet som fått forskningsmedel från Riksbankens Jubileumsfond har titeln Arbetarmän i skogsbygd och deras lokala läspraktiker. Kontinuitet och förändring över generationer. Kan du berätta lite mer om det?
- Detta projekt är mer sociologiskt inriktat och här handlar det om tre generationer arbetarmän i svensk skogsbygd och deras lokala, platsbaserade läspraktiker. I projektet intresserar vi oss för vad, hur, när och varför arbetarmän i skogsbygd läser, och hur de läspraktiker männen investerar i har förändrats över tid och generationer. Hur människor använder läsning i sina liv är starkt sammankopplat med livsformer, lokal identitet och tillhörighet, men också sammanvävt med förändringar i samhället. Vi har idag dock inte så mycket kunskap om hur män i rurala miljöer använder läsning i sina liv. Syftet med projektet är därför att synliggöra arbetarmän i skogsbygd och deras lokala läspraktiker, och utforska läsningens betydelse för formandet av identiteter över tid och generationer under perioden 1950 fram till idag. I projektet deltar också Birgitta Ljung Egeland, universitetslektor i svenska språket, Martin Stolare, professor i historia, och Gabriel Bladh, professor i samhällsvetenskapernas didaktik, samtliga vid Karlstads universitet.
Forskningsprojektet ”Arbetarmän i skogsbygd och deras lokala läspraktiker. Kontinuitet och förändring över generationer” har beviljats 3 579 000 kronor från Riksbankens Jubileumsfond.
Forskningsprojektet ”Yrkesämnesdidaktiska förhållningssätt för att öka förutsättningar för elevers lärande i yrkesämnen” har beviljats 4 211 000 kronor från Skolforskningsinstitutet.
