… ja, det är precis det jag forskar om. Enkelt uttryckt handlar det om en bred samverkan i forskning och utveckling.
Vi brukar prata om triple helix, en samverkan mellan näringsliv, offentliga aktörer och akademi. Här breddar vi begreppet och ser vilka andra intressenter som kan påverka och vara delaktiga i en regions utveckling.
Vilka kan det vara?
- Litteraturen som finns ger lite olika svar på detta. Det kan till exempel vara olika frivilligorganisationer som bidrar med kunskap om vad man gör i vardagslivet, vilket är viktigt om vi ser till omställningen till ett hållbart samhälle. Det kan också handla om olika intresseföreningar, miljöorganisationer och nätverk. Det här är ett ganska nytt fält, så min kartläggning är lite åt det utforskande hållet. Frågor som jag söker svar på är till exempel vad som utmärker den fjärde helixen i samverkansforskning och i regionalt utvecklingsarbete samt på vilket sätt dessa intressenter bidrar med kunskapsutveckling och innovation i en omställning till bioekonomi.
Hur kommer det sig att du forskar om detta?
- Det är en del i ett projekt om omställning till bioekonomi och smart specialisering, som forskarmiljön regionalt samhällsbyggande bedriver tillsammans med Region Värmland och The Paper Province. Projektet har även koppling till Vinnväxtprojektet Paper Province 2.0. Om allt går väl, blir det här projektet en förstudie inför en större ansökan om grön tillväxt och bioekonomi. Det har även ämnesmässigt beröringspunkter med min avhandling ”Jakten på den attraktiva regionen”, som blev klar i november förra året.
Vad kom du fram till i din avhandling?
- Jag gjorde två fallstudier: en om Region Värmland, vilket är en mer traditionellt avgränsad region och en om Åttamiljonersstaden, ett interreg-projekt som omfattar Oslo, Göteborg och Köpenhamn. Regionerna arbetar med olika strategier för att utvecklas och marknadsföra sig. Det finns ett ökat fokus på storstaden och vi ser allt större noder. Människor ska pendla, infrastrukturen byggas ut, samtidigt som vi ser att människorna i utkanten av regionerna inte får del av satsningarna. Miljöaspekter och hållbarhet är ofta underordnade den starka tron på tillväxt.
Hur är det i Värmland då?
- Här finns också en stark tilltro till en större nod, Karlstad. Men framför allt är strategin om ett platsvarumärke ett starkt drag och det syns i exempelvis värmlandsstrategin. Det handlar om att sälja platser till investerare, besökare och nya invånare.
Generellt sett liknar planering och styrning på såväl regional som kommunal nivå, idag i allt större utsträckning företagsstyrning – New public management. Man kan fråga sig vad det betyder för demokratin i en kommun eller en region. Vilka kan och får vara med och påverka?
Projektet Omställning till bioekonomi, smart specialisering och quadruple helix pågår fram till sommaren och är en del i nya Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggande, CRS, som startar den 1 april.
Avhandlingen "Jakten på den attraktiva regionen: En studie om samtida regionaliseringsprocesser"
