... du är författare till en nyligen utgiven bok om kyrkor - "Svenskarna och deras kyrkor". Hur kommer det sig att du skrev en bok om just kyrkor?
- Det har sin förklaring i ett arbete som Riksantikvarieämbetet har bedrivit om sockenkyrkorna i Sverige. Det har under de senaste åren bedrivits en hel del forskning om sockenkyrkor och som publicerats mest som inomvetenskapliga arbeten. Riksantikvarieämbetet ville även få ut kunskapen i populärvetenskaplig form och fokusera på just sockenkyrkorna. Vitterhetsakademien finansierar tre böcker totalt: Kyrkans mysterium, Kyrkan mitt i byn - och så den bok jag har skrivit och som heter "Svenskarna och deras kyrkor".
Din tidigare forskning har bland annat handlat om 1800-talets kulturhistoria i Skandinavien - nationalism, dryckeskultur och skillingtryck. Vad har varit din drivkraft när du skrivit boken om sockenkyrkor?
- En av de roligaste aspekterna har varit att koppla ihop kyrkohistorien med politisk historia, styrning och folktro. I lokalsamhället och i jordbruket väver människor samman sägner, "skrock" med religion och politik. Man kopplar ihop det man hör i predikstolen med sägner och knep för hur man får en bra skörd, till exempel. Särskilt den katolska kyrkan var under medeltiden bra på att integreras i de gamla traditionerna och man gick till exempel med rökelse över åkern för en bra skörd.
Boken kom ut i förra veckan. Vilka tror du kommer att läsa den?
- Från början var den tänkt som en populärhistorisk bok för den intresserade allmänheten. Jag har läst in mig på absolut så mycket jag kunnat om sockenkyrkor och det historiska samhället, arkitektur, folklore och hittat en del nya kopplingar i svensk historia. Det är i mångt och mycket en sammanfattning av det svenska lokalsamhället från 1000-talet, ungefär då Sverige kristnades, fram till 1900-talet, då sekulariseringen tog fart. Därför tror jag att den också kan vara värdefull som kurslitteratur och även om den är populärvetenskapligt skriven finns tillräckligt med referenser med för att fungera inom den akademiska utbildningen.
Vad kan man som läsare förvänta sig av boken?
- Om man har läst boken, som även innehåller en stor mängd bilder, ska man kunna gå in i en kyrka, vilken som helst, och se nya saker. Man ska kunna se den svenska historien i kyrkans byggnad och de föremål och utsmyckningar som finns där.
Är forskning om kyrkor något du vill fortsätta med?
- Jag upptäckte att kyrkohistoria skiljer sig mycket mot "vanlig" historia. Den har sina rötter i teologin, till exempel hur det gudomliga kommer till uttryck i liturgin. Samma källor kan användas till olika saker, beroende på om man har historia eller teologi som utgångspunkt. Det vore intressant att som historiker läsa in teologihistoria och se dess konsekvenser i samhället, till exempel hur reformationen finns kvar under 1800-talet i komplicerade livsfrågor som nåd och frälsning. I min tidigare forskning har jag ofta använt skillingtryck som källa och det skulle vara roligt att göra här också.
"Svenskarna och deras kyrkor" är utgiven på Medströms förlag.
Hanna Enefalk är docent i historia vid Karlstads universitet och undervisar i ämnet historia samt handleder en doktorand. Hon disputerade 2008 vid Umeå universitet med avhandlingen "En patriotisk drömvärld. Musik, nationalism och genus under det långa 1800-talet." Hon är även redaktör för Personhistorisk tidskrift, som ges ut av Personhistoriska samfundet sedan 1898.
