...och aktuell med en ny bok om Frödings språk och diktning ”Med stänk av dialekt", en bok om dialektala och andra stilistiska drag i Frödings riksspråkliga dikter. Varför valde du att skriva en bok om detta?
- Jag är dialektolog och är väldigt fascinerad av dialekt och talspråk och hur det blir till skrift. Det har skrivits och forskats mycket om Fröding som person, men hans språk – det som gör honom till den han är som diktare – har det inte forskats särskilt mycket om. Jag tycker det är märkligt och undrar varför. Jag funderade mycket kring vad det är som gör att han kunde gjuta sådant liv i språket. Vad är det som gör att man tar till sig materialet, lever sig in i det och blir så berörd att man känner doften av skogen, av marken och ser årstiderna framför sig fastän det inte är utskrivet? Jag tänker på Bo Bergmans ord ”Säg mig vem ger dig makten som blir melodi” och med min bok avslöjar jag något om detta.
Hur uppfattades Fröding av sin samtid när han skrev dialekt?
- Då på 1890-talet uppfattades det inte som konstigt, utan närmast som kutym. Det som Fröding gör, tillsammans med bland andra Jeremias i Tröstlösa, är litteratur av det. Och han gör det på ett inkännande och försoningsfullt sätt. Han värjer sig mot överhetsperspektivet och är mycket medveten om att han, även om han också talade dialekt, inte är densamme som drängen, bonden eller pigan i dikterna. Idag är det nästan utdött i Sverige att skriva på dialekt, medan det i Norge däremot fortfarande är mer levande. Och det är i områdena som gränsar mot Norge, till exempel Värmland och Jämtland, som det fortfarande finns kvar.
Vad tycker du är mest fascinerande med Frödings språk?
- Boken som jag skrivit är ju en språkvetenskaplig undersökning av Frödings användning av dialekt i sin diktning. Det är gjort endast i mindre omfattning tidigare och inget under senare tid. Den handlar om den del av hans diktning där han blandar riksspråk och dialektala markörer. Här finner man en mycket större säkerhet och medvetenhet hos Fröding än i de rent dialektala texterna. Det han tidigare har fått kritik för är sitt sätt att blanda dialekter. Men kanske det räcker med känslan? Det behöver inte vara så språkvetenskapligt korrekt - det räcker med en handfull dialektala markörer.
Vilken betydelse har Frödings diktning idag?
-För oss här i Värmland betyder Fröding mycket, i synnerhet som dialektdiktare. Här finns en kärlek till dialekten och kulturarvet, men jag undrar om någon utanför Värmland i någon större utsträckning har behållning av att läsa de rent dialektala dikterna. Frödings blandade texterna kan man läsa ändå, genom att läsa förbi de dialektala markörerna . Det visar inte minst tonsättningen av hans verk på senare tid.
”Med stänk av dialekt. Dialektala och andra stilistiska drag i Frödings riksspråkliga dikter” är utgiven av Kungl Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
