Du är med i projektet “Samverkansprocesser som recept för hållbar utveckling i avrinningsområden? En studie av vattenråd i tre reglerade älvar” som är finansierat av Formas med 3 miljoner och förlängt med ytterligare ett år.
Ert fokus verkar ligga på samverkan?
-Hållbar utveckling kräver att man gör kloka avvägningar mellan olika samhällsintressen, som exempelvis vattenkraft, livskraftiga bestånd av lax och skydd mot översvämningar.
I hela EU har planering och beslutsfattande i förhållande till sjöar och älvar ändrats till att bygga mer på samverkan. Samverkan ses som ett sätt att bland annat stödja kloka avvägningar, minska konflikter och skapa engagemang för miljöåtgärder. Som ett led i det arbetet har mer än hundra samverkansgrupper, så kallade ”vattenråd”, bildats i Sverige.
Vad är projektets syfte?
-Projektet handlar om hur samverkan mellan berörda, till exempel kommuner, vattenkraftföretag, fiskevårdsföreningar, lantbrukare och intresserad allmänhet, kan fungera för att åstadkomma hållbar förvaltning av vattenresurser.
Projektet bygger på idén att vi behöver studera samverkan både utifrån och inifrån, det vill säga inte bara studera samverkansgrupper och nätverk i sig, utan även de aktörer och processer som finns utanför gruppen. Exempelvis, hur kan man göra för att gruppens kunskaper inte ska stanna hos bara de som är med i gruppen? Hur kan man se till att alla de som påverkas av gruppens beslut finns representerade i gruppen? Hur kan personer som inte ingår i gruppen få insyn i beslut som fattas? Och vad ska gruppen ska ha för roll i vårt demokratiska system?
Syftet med projektet är alltså att bidra till kunskap om, och praktik för, hållbara samverkansprocesser.
Vilka mål har ni inom projektet?
-Vi vill skapa kunskap om hur de svenska vattenråden fungerar och identifiera nyckelfrågor för att den pågående förändringen mot samverkansplanering ska bli hållbar. Vi kommer också att utforma råd till de svenska vattenråden och till de myndigheter som ansvarar för vattenplaneringen, kring hur de kan utveckla sitt arbete med vattensamverkan.
Älvar som studieobjekt
- Klarälven, Emån och Ätran är studieobjekt. De är alla reglerade älvar med höga naturvärden, som påverkas negativt av regleringen och riskerar att svämmas över. Ett innovativt processramverk, som innehåller kriterier för hållbar utveckling som process, kommer användas som teoretisk grund i projektet.
Vad har ni kommit fram till så här långt?
-Två studier är redan publicerade i vetenskapliga tidskrifter. En jämförelse mellan vattensamverkansfall i olika länder, där vi identifierat faktorer som underlättar eller försvårar samverkan. Den andra introducerar en idé; en modell för design av forskning för hållbar utveckling
I mitten av september har projektet presenterat en studie på en konferens om ekologisk modellering i Bryssel (iEMSs 2020). I studien, som är ett samarbete mellan projektet och ett antal forskare i USA, har de gjort en forskningsöversikt och identifierat hur en viss typ av planeringsverktyg (deltagande modellering) behöver utvecklas för att stödja helhetssyn och samverkan i planering.
Projektet startade 2017 och är nu förlängt och kommer pågå hela 2021.
Det tre forskare som är med i projektet är, Beatrice Hedelin (projektledare), Larry Greenberg (biologi, Karlstads universitet) och Johanna Alkan-Olsson (Lunds universitet).
