Den pågående coronapandemin utgör en samhällsrisk med mycket stor påfrestning för samhället från global nivå ner till enskilda individer. Ett samhälles förmåga att hantera kriser och breda samhällsrisker är av central betydelse för hur krisen utvecklas och vilka de mer långtgående konsekvenserna blir.
Det är i nuläget för tidigt att göra välgrundade bedömningar av dessa konsekvenser. Under de senaste dagarna har Finn Nilson och Mikael Granberg, båda föreståndare för Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, gjort två inspel i den nationella debatten i form av två debattartiklar.
Den ena artikeln (Aftonbladet Debatt) fokuserade på det svenska samhällets organisering av krishanteringen och hur den fragmenterade samhällsorganisationen försvårar ett sammanhållet centralt agerande. Den andra artikeln (SvD Debatt) fokuserar på utmaningarna med beslutsfattande under stor osäkerhet och lyfter betydelsen av styrande principer i sådant beslutsfattande.
När det gäller samhällets organisering menar Nilson och Granberg att det är tydligt att samhällets hantering är alltför sektorsbunden och bör utvecklas i riktning mot sektorsövergripande integrerade nätverk.
- Det är tydligt att samhällets hantering av samhällsrisker behöver förflyttas från traditionella sektorbaserade stuprör till integrerade nätverk, säger Mikael Granberg. Utifrån nuvarande fragmenterade system ställs orimliga krav på regeringen att balansera riskanalyser från globala organ, myndigheter, företag, regioner och kommuner.
- Samtidigt blir trycket mycket stort på företag, kommuner, myndigheter och skolor att ta fullt ansvar för riskanalys och riskhantering inom sina verksamhetsområden, säger Finn Nilson. Detta kan leda till en systemtröghet som i lägen som det vi nu befinner oss i kan vara förödande. (Aftonbladet Debatt, 2020-03-19)
När det gäller styrande principer för beslutsfattande under stor osäkerhet lyfter Nilson och Granberg fram betydelsen av försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen uppger att när det uppstår hot mot liv eller miljö bör förebyggande åtgärder vidtas för att förhindra skada även om den vetenskapliga bevisbördan är osäker.
Coronapandemin är en samhällsrisk med betydande hälso-, sociala och ekonomiska effekter som kräver snabbt beslutsfattande utan pålitliga vetenskapliga underlag. Det innebär att avvägningar måste göras mellan olika hänsyn men i det akuta läget bör fokus vara på folkhälsa och att bevara en fungerande sjukvård.
- Försiktighetsprincipen har varit en ryggrad i Europas riskhanteringsstrategi vad gäller samhällsrisker under de senaste 40 åren och har därmed förhindrat stater och företag från att ta risker med vår hälsa och miljö genom att åberopa låg vetenskaplig evidens, säger Granberg och Nilson. Principen tycks också ha varit styrande i många länders agerande men mindre tydlig i den svenska hanteringen av coronapandemin.” (SvD Debatt, 2020-03-20)
Sammantaget är det tydligt att i hanteringen av en samhällskris som snabbt utvecklas, och där delar är svåra att förutsäga, spelar samhällets organisering och stöd i styrande principer en viktigt roll för förståelsen av samhällets krishanteringsförmåga.
