Att vara journalist på en stor dagstidning var tidigare mångas dröm. Idag toppar yrket listan över de tio värsta yrkena i USA. Lokalredaktioner läggs ned. Journalistiken fragmentiseras. Seriösa nyheter blandas med skvaller och lögner i en strid ström i sociala medier. Har journalistiken en framtid och kan den leva upp till sin roll som en av grundpelarna i det demokratiska samhället? Höstens Anderseminarium i journalistik bjöd på samtid, nutid och framtid för journalistiken.
Dan Josefsson, författare och journalist med flera uppmärksammade dokumentärer bakom sig, var en av talarna. Han har bland annat skrivit boken "Mannen som slutade ljuga" om fallet Thomas Quick. Nyligen belönades Dan Josefsson tillsammans med Anna Nordbeck, Johannes Hallbom och Jakob Larsson med Stora Journalistpriset för Årets avslöjande för sin granskning av fallet Kevin. På Anderseminariet delade han med sig av arbetet bakom programmet. Hur månaderna gick medan han närmade sig familjen med de två utpekade pojkarna, vilka etiska dilemman som uppstod, hur pusselbitarna sakta fogades samman, hur polisen agerat och reagerat.
Då, när allt hände, var mediernas rapportering i stort sett samstämmig med polisens bild - ett journalistiskt misslyckande? undrade Malin Kling Uddgren, moderator under seminariet och till vardags journalist på NWT.
- Min gissning är att det här är så starka upplevelser - att en fyraårig dödas och att två andra barn misstänks - att vanliga kritiska frågor kommer av sig. Det infinner sig ett slags solidaritet med polisen, "låt dem jobba ifred så att mordet klaras upp". Det är ingen som ifrågasätter under mycket lång tid, för vi vill också tro att rättsstaten fungerar. Det är ett slags undantagstillstånd där de kritiska frågorna uteblir, menade Dan Josefsson.
Podd för ny dokumentärform i radio
Liksom Dan Josefssons arbete med fallet Kevin, fick podden Spårs granskning av ett mer än tio år gammalt rånmord i Norrbotten stor uppmärksamhet. Så stor att rättsväsendet återupptog utredningen och frigav den livstidsdömde Kaj Linna. Podden tar upp gamla kriminalfall och lyfter fram det som är oklart. Spår görs av Anton Berg och Martin Johnsson, tidigare kollegor på Sveriges radio.
- Ambitionen är att förnya ljudberättandet, formatet och tekniken med att göra dokumentär i radio, förklarade Anton Berg.
I Spår låter de berättandet ta tid och arbetar efter en dramaturgisk modell för att få lyssnarna intresserade och engagerade. Vi får följa med, det är bakgrundsljud och det blir spännande. Det tar också både tid och energi att producera.
- Kaj Linna-fallet tog sammanlagt sex månader att göra. Grunden, drivet, i det journalistiska arbetet ligger i viljan att förstå - de som begått brott, polisen, de som dömts. Det gäller att lyssna och ställa öppna frågor. Man ger också av sig själv i det arbetet och det kan ta på krafterna, menade Martin Johnsson.
Har god journalistik en framtid?
Bernt Olufsen, tidigare chefsredaktör på norska Verdens Gang och numera i styrelsen för Polaris media, reflekterade över journalistiken igår, idag och i framtiden. Han hämtade exempel från såväl presidentvalet i USA som lokaltidningarna på norska Vestlandet. Och med viss skärpa i kritiken.
- Dagens journalister har inte mycket ögonkontakt med människorna ute i verkligheten. Vi lever med en farlig mix av seriösa nyheter och rent skräp. Det leder till både en fragmentisering och en polarisering. Journalister bör ställa sig frågan - gör jag mitt uppdrag för demokratin? Eller handlar det om "selfie-journalistik"?
Även gästprofessor Barbie Zelizer, årets innehavare av Ander visiting professor in Global Media Studies, reste frågor kring journalistikens grundbultar - dess etiska principer. Barbie Zelizer är en av världens ledande journalistikforskare och har bland annat skrivit böcker om bildjournalistik i krig och konflikter. Hon menade att de etiska principer som journalistiken gärna lyfter, till exempel att oberoende granska och stå på medborgarnas sida, inte fungerar i dagens medieverklighet.
- Trumps kopplingar till Ryssland och Metoo-kampanjen är några exempel som visar att de journalistiska principerna är orealistiska, ouppnåeliga och hindrar att kärnfrågorna hamnar i fokus. Det blir istället diskussioner om hur journalistiken bedrivs. Det vi behöver är snarare transparens och möjlighet att utkräva ansvar.
- Anderseminariet ger oss som jobbar med mediefrågor möjlighet att mötas för gemensam reflektion och inspiration. I dagens hårda tryck är det otroligt värdefullt och jag är väldigt glad över att så många ville komma och delta, säger Erika Hellekant Rowe, medie-och kommunikationsvetenskap och den som håller i seminarierna.
Anderseminariet hålls en gång varje termin och finansieras av Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning.
