Johanna Gustavsson började sin karriär som sjuksköterska och arbetade med patienter i olika vårdmiljöer, bland annat på ortopeden och vårdboenden. Där mötte hon människor med unika behov, men insåg snart att hennes intresse låg i att hjälpa många istället för en människa åt gången. Den insikten ledde henne in på en ny väg inom forskning om samhällsrisker.
– Det var ett stort steg att gå från att arbeta med enskilda patienter till att studera grupper och fenomen på samhällsnivå, säger Johanna Gustavsson.
Med en stark grund i vården kunde Johanna använda sin praktiska erfarenhet för att navigera i forskningens akademiska värld.
Utmaningar inom samhällsriskforskning
Johannas forskningsområde är riskhantering inom folkhälsa, med fokus på skadeprevention för äldre och utvärdering av hälsofrämjande insatser. På senare år har suicidprevention fått större uppmärksamhet, ett ämne hon tycker är extra viktigt.
En av de största utmaningarna inom hennes forskningsområde är att få effektiva förebyggande åtgärder på plats.
– Inom vård och kommunal verksamhet måste man ofta hantera akuta problem, vilket gör att det är svårt att arbeta proaktivt. Även om vi vet vad som bör göras, kan det vara svårt att få det att hända i praktiken, förklarar hon.
Här spelar samarbeten mellan olika aktörer en central roll. Vanliga problem är bristande kommunikation och otydlig ansvarsfördelning som skapar osäkerhet om vem som ska ta tag i problemen.
– Det ser likadant ut oavsett vilken problematik vi studerar, säger Johanna. Det gäller hela samhällssäkerhetsområdet, inklusive hantering av klimatrisker, beredskap och civilt försvar.
Möjligheter och utmaningar
Framöver ser Johanna både möjligheter och utmaningar för samhällsriskforskningen.
– Behovet av forskning om samhällsrisker är större än någonsin, särskilt med tanke på dagens komplexa världsläge. CSR tar ett brett grepp på samhällsrisker, från ofta återkommande händelser med mindre samhällskonsekvenser till storskaliga katastrofer.
Hon lyfter också behovet av stöd för forskare att kommunicera sina resultat.
– Vi måste bli bättre på att nå ut med faktabaserad kunskap, särskilt nu när beslutsfattare ska navigera i en allt mer komplex och osäker värld.
CSR arbetar aktivt med att skapa nätverk och hjälpa forskare att nå ut med sina resultat.
– Vi använder bland annat konceptet RiskLab®, en plattform där forskning visualiseras och engagerar en bred publik. Målet är att ge forskningen ett längre liv och skapa en labbmiljö där vi möter olika målgrupper och utvecklar metoder för lärande som verkligen får effekt.
Inom RiskLab® finns olika pedagogiska verktyg, modeller och spel som används för att på ett engagerande sätt främja lärande och forskning inom samhällssäkerhet.
– Förra året tog vi emot över 1000 personer, från skolelever och studenter till experter, i skräddarsydda workshops. I vår börjar vi samla in data från skolelever om lärande genom våra utvecklade verktyg. Men finansiering för den här typen av verksamhet är en utmaning, och stabil finansiering är avgörande för att vi ska kunna fortsätta vårt arbete, säger hon.
Framtidens samhällsriskforskning
Johanna har fortsatt mandat att leda CSR som föreståndare under en tid framöver. För CSR är målet att stärka den tvärvetenskapliga forskningen och samarbetet inom samhällssäkerhet tillsammans med samhällets aktörer.
Johanna avslutar med sina tankar om samhällsutvecklingen idag:
– Vi följer den snabba utvecklingen av totalförsvar och civilt försvar i Sverige, men får inte glömma bort vardagsolyckorna och de långsiktiga, komplexa riskerna som smyger sig på.
Med sitt arbete hoppas Johanna bidra till ett mer hållbart och förberett samhälle, som kan stå emot störningar av olika slag. Aktuellare än någonsin.
