Att göra bedömning och återkoppling till en del i lektionsinnehållet blir allt vanligare i många skolor. Målet är att skapa ett bra lärandeklimat i klassrummet. Och det är i allra högsta grad en interaktiv process - ett samspel mellan läraren och eleven. Eleven är också aktiv i bedömningen, som då riktas mot det pågående arbetets kvaliteter och förbättringspotential - inte eleven i sig.
Anna Öhman disputerade i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet nyligen med en avhandling om återkoppling och bedömning i klassrummet. Hon har studerat hur lärare och elever både ger och får återkoppling av varandra och hur kommunikation med såväl ord som gester, bilder, tonfall och blickar skapar mening och lärande. Hon har även studerat hur lärarna organiserar elevernas deltagande.
Genom främst videoinspelningar i undervisningssituationer inom årskurs ett och tre på gymnasiala frisörutbildningar, har Anna Öhman analyserat det som sker i klassrummet vid återkoppling mellan lärare och elev. Bland annat användes huvudkamera på lärarna för att fånga detaljer i samspelet mellan lärare och elever.
-Jag har undersökt hur återkopplingen går till rent praktiskt i klassrummet och resultatet visar att såväl återkoppling som bedömning är ett samspel mellan lärare och elever. Inte sällan sker det genom icke-verbal kommunikation, med gester, blickar, tysta ögonblick och genom att visa med händerna. Ett exempel är att läraren ger utrymme för eleven genom några sekunders tystnad för att vänta in en fråga eller ge eleven möjlighet att visa något, berättar Anna Öhman.
Elevernas deltagande i bedömningen märks till exempel genom frågor och initiativ till återkoppling. Det kan handla om att de inte är nöjda med sitt arbete. De vill få återkoppling från läraren och söker aktivt svar på vad som kan göras bättre nästa gång. I avhandlingen definierar Anna Öhman den här återkopplingen från elev till lärare och tillbaka till elev som ”loopar”.
-Jag såg även att lärarna var bra på att variera sätten att ge återkoppling på, till exempel genom att ställa frågor tillbaka till eleven, ge alternativ och sedan låter eleven fatta beslut. Den icke-verbala kommunikationen ger större möjligheter att uttrycka begrepp som kan vara svåra att fånga med ord. Vad är till exempel ”fin form” i frisörsammanhang? Här blir tillgången till materialet, möjligheten att känna på håret och frisyren viktiga redskap.
Det finns få studier som undersöker återkoppling i undervisning i detalj och som sociala handlingar. I avhandlingen ”Återkoppling i interaktion – En studie av klassrumsbaserad bedömning i frisörutbildningen” visar Anna Öhman deltagarperspektivet på återkoppling, där elevens bidrag är lika avgörande som lärarens.
-Som lärare har man ofta en uppfattning av att man leder undervisningen. Det gör man naturligtvis i mångt och mycket, men min avhandling visar att återkoppling och bedömning handlar om ett finstämt samarbete mellan lärare och elev. Eleverna ger viktiga bidrag i processen, både genom att ställa frågor och göra egna bedömningar av sitt arbete, avslutar Anna Öhman.
Avhandlingens resultat är relevanta oavsett skolform och kan användas i all undervisning. Den visar på betydelsen av att förstå bedömning och återkoppling som en integrerad del av undervisningen och hur betydelsefull den icke-verbala kommunikationen är för all utbildning och socialt samspel.
