I övergången till mer sol- och vindkraft är en av de stora utmaningarna hur vi kan lagra el. Nu pågår ett samverkansprojekt med en bostadsrättsförening i Karlstad, där forskarna studerar och testar olika lösningar.
Projektet bedrivs inom kiselsolcellsforskningsgruppen, som leds av Markus Rinio, professor vid Karlstads universitet.
- Energilagring och smartare användning av solel är en av nycklarna till framgång för solenergi. Att kapa effekttoppar under dagen och att använda elen när solen skiner kan ge en rejäl minskning av kostnaderna, säger Markus Rinio.
- Vi ser det som mycket fördelaktigt att kunna göra detta i samverkan med bostadsrättsföreningen Kontrollanten, det ger oss möjligheter att i verkligheten testa och studera olika energilagringslösningar samt mäta energiåtgången över dygnets alla delar, säjer Hampus Piehl, utvecklingsingenjör i fysik.
Projekt i flera delar
Energilagingsprojektet kan delas upp i olika delar. Föreningen Kontrollanten har solpaneler på taken och det innebär att man producerar el, som förbrukas eller säljs vidare vid överskott. När solen inte lyser, eller när fastigheten har ett stort energibehov så försörjs fastigheten av el från elnätet. En del i energilagringsprojektet handlar om smart styrning och lagring av energi för att elförbrukningen ska bli jämnare och att så mycket som möjligt av den producerade solenergin ska användas i fastigheten.
Andra delar av projektet handlar om batterier för lagring av solel, samt om hur elnätsmarknaden fungerar idag. Ytterligare en del handlar om lagring av el i en elbilspool, där företaget Our Green Car har placerat en elbil hos föreningen. Bilen kan hyras av de boende såväl som av allmänheten. Fördelen för de som bor i föreningen är såklart närheten och tillgången till bil. Här kan du läsa mer om elbilsprojektet kontrollanten.ourgreencar.se
Projektet som startade 2018 kommer att pågå till december 2020. Finansiär är Energimyndigheten och projektets totala budget är på cirka 5 miljoner kronor. Verksamma inom projektet är Anders Holmberg, forskningsingenjör, Markus Rinio, professor, och Hampus Piehl, utvecklingsingenjör.
