Marcus Berg, universitetslektor i fysik vid Karlstads universitet, blev nummer två i Sverige på "bästa svenska astronomiforskningen 2013" i tidningen Populär Astronomi. De har använt sig av bibliometri som rankningsmetod.
-Jag tror den här rankinglistan är lite lekfullt menad, säger Marcus Berg. Man jämför äpplen och päron, för flera på topp-tio-listan är med på något laboratorieexperiment eller jobbar med något observatorium, medan jag är teoretisk fysiker som jobbar med matematiska modeller. Jag tycker ändå det är en rolig grej att visa läsarna vad forskarna i någon bemärkelse tycker är "hett".
Mörk energi
I arbetet som uppmärksammas har Marcus Berg och Igor Buchberger vid Karlstads universitet, i samarbete med tre kollegor vid Stockholms universitet, försökt jämföra nyskapade teorier om universum med Einsteins väletablerade teori om universums expansion. Nya observationer, framförallt av supernova-explosioner som ledde till Nobelpriset i fysik 2011, ger vid handen att en ny form av energi, så kallade "mörk" energi, behövs för att Einsteins teori ska stämma med observationerna. Men den här mörka energin passar inte riktigt in i andra etablerade fysikteorier. De senaste åren har många fysiker blivit intresserade av en slags variant av mörk energi, som skulle uppkomma genom att gravitoner - partiklarna som ska bära gravitationen - har massa. Expanderar universum i sådana nya teorier likadant som i Einsteins teori, eller kan observationer med stor precision kanske se skillnad? Det är sådana frågeställningar som beräkningarna i arbetet handlar om.
Ett sidoprojekt
- Jag håller mest på med kvantfysik annars, medan det här är klassisk fysik och kosmologi, säger Marcus Berg. Det är en av de fantastiska sakerna med fysikforskning, att man kan kasta sig in i andra områden. Några av mina arbeten om kvantfysik från åren innan står sig kanske bättre än det här ur bibliometrisk synpunkt, men nu handlar tidskriften om astronomi, då har de valt det här rankingsättet och då blev listan så här. Jag som inte är astronom tycker det är väldigt roligt att få vara med på en tio-i-topp-lista om astronomiforskning.
Nummer ett på listan, neutrinoexperimentet IceCube, är ett till största delen amerikanskt internationellt experimentsamarbete vid Sydpolen där Sverige har en viktig del, och som också blev "Årets fysikgenombrott" i världen 2013. Experimentet kostade över 200 miljoner dollar att bygga, så om IceCube räknas som etta är det svårt att hoppas på bättre placering än tvåa i Sverige.
