Magra laxungar vandrar bäst
2012-11-25Karlstad universitet och Fortum fortsätter sitt forskningssamarbete om lax och öring i Klarälven. Av de resultat som nu kan redovisas framgår bland annat att överlevnadschanserna för den fisk som odlas och sätts ut kan öka om laxarna föds upp på mindre och fettfattigare mat. Nu satsas nära nio miljoner kronor under fyra år på forskning för att säkra fiskens nedströmsvandring.
Situationen för vildlax i Vänern har blivit bättre på senare år. Vid en studie, som genomfördes under en period då nästan inget vatten spilldes förbi kraftverkens turbiner, överlevde knappt 20 procent av de vildfödda laxungar som försågs med sändare vandringen från lekområdena genom kraftstationerna och fram till Vänern. I älvens nedre del har man även sett att vildlaxen klarar vandringen bättre än den odlade.
- Den fortsatta forskningen riktar framförallt in sig på att förbättra överlevnaden för laxungar och utlekt lax på vägen från lek- och uppväxtområdena ned till Vänern, säger Eva Bergman, universitetslektor i biologi på Karlstads universitet. Kraftverken utgör de facto vandringshinder för fisken, både uppströms och nedströms. I det nya samarbetet satsar vi på att förbättra möjligheterna för fiskens nedströmsvandring. Något som tidigare varit eftersatt, inte bara i Klarälven utan på många platser i världen.
Förbättrat fiske
En historisk kartläggning visar på en kraftig nedgång av lax- och öringpopulationerna i Klarälven redan under 1800-talen. I och med utbyggnaden av kraftverken från 1907 sjönk antalet till kritiska nivåer. Man har dock lyckats vända trenden för den vilda fisken, och även förbättrat fisket i sjön jämfört med under 1960-talet.
- Det är viktigt att hitta rätt lösning för rätt vattendrag, säger Marco Blixt som är fiskeansvarig på Fortum. Ett exempel på detta är just Klarälven, ett vattendrag med åtta vattenkraftverk från första vandringshinder upp till laxens lekområden, där vi under senare tid sett en positiv trend för den världsunika vilda Klarälvslaxen. Universitetets forskningsprojekt kommer att ge oss viktig kunskap om hur laxstammen i Klarälven ytterligare kan stärkas.
Av de cirka 9 miljoner som nu under en fyraårs period satsas på laxens överlevnad kommer 1,2 miljoner från Karlstads universitet, 2,1 miljoner från projektet ”Vänerlaxens fria gång” samt 5,6 miljoner från Fortum direkt och Fortums miljöfond, som finansieras genom försäljningen av Bra miljömärkt el.
Vid ett seminarium på tisdag presenteras forskningen inom området samtidigt som vi berättar om nästa fyraårsperiod.

