Livsmedelsverket hävdar i ett pressmeddelande från 24 januari att den mängd bisfenol A människor utsätts för inte är skadlig för hälsan, vare sig för vuxna, barn eller foster. Forskare ställer sig mycket kritiska till denna slutsats och hävdar att Livsmedelsverkets uttalande saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen.
- Jag och mina forskarkollegor på andra universitet i Sverige menar att så länge det finns så stora osäkerheter i den vetenskapliga tolkningen av bisfenol As hälsorisker måste försiktighetsprincipen tillämpas, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Att blåsa faran över, som Livsmedelsverket nu föreslår, speglar inte kunskapsläget och bygger inte på solid vetenskaplig grund.
Närmare 15 bedömningar av hälsoriskerna bisfenol A har gjorts av myndigheter och organisationer sedan 2002 med i många fall olika slutsatser. Oenigheten uppkommer när vissa menar att forskningsstudierna inte är tillräckligt tillförlitliga, medan andra menar att standardstudierna mäter fel saker och att forskningsstudierna är mer relevanta eftersom de studerar effekter på hormonsystemet. Det råder alltså stor osäkerhet kring vid vilka nivåer bisfenol A kan orsaka skadliga effekter.
Foster och spädbarn särskilt känsliga
Hälsorisker med bisfenol A har undersökts i ett stort antal epidemiologiska undersökningar i befolkningen, alltså studier av vad människor verkligen utsätts för. En nyligen gjord kunskapssammanställning visar att det i mars 2013 fanns 91 epidemiologiska studier som kopplar exponering för bisfenol A till hälsorisker hos människa. Mer än 60 av dessa studier rapporterar påverkan på bland annat reproduktion och könsutveckling, nervsystemets utveckling såsom intelligens och beteende, metaboliska effekter såsom övervikt och fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, astma och allergi.
Vi är alla exponerade
Livsmedelsverket baserar sitt uttalande om att bisfenol A är riskfritt på en nyligen publicerad studie som endast hittade mycket låga, eller ej uppmätbara, koncentrationer i blodprov från ammande kvinnor. Resonemanget att resultatet från denna studie skulle innebära en avsaknad av hälsorisker saknar dock vetenskapligt stöd. Det är för det första ingen som helst tvekan om att människor utsätts för bisfenol A och att vi tar upp ämnet i våra kroppar. Ämnet finns i en lång rad vanlig konsumtionsvaror och produkter som läcker bisfenol A till exempel när mat och dryck förvaras eller värms i kärl som innehåller bisfenol A. Andra källor är dricksvattenledningar som genomgått så kallad relining och kassakvitton. Kvitton kan medföra mycket hög exponering för små barn om de stoppar dessa i munnen. Bisfenol A finns runt omkring oss hela tiden och vi är alla exponerade. Detta bekräftas i ett stort antal studier där man rutinmässigt finner bisfenol A i urin hos barn och vuxna.
Problematik med analyssäkerheten
Det finns dock problem med att analysera bisfenol A i blod. Ämnet omvandlas snabbt i kroppen och utsöndras till urin därför blir mestadels blodhalterna mycket låga. Vid låga halter kan kontamineringar av prover bli ett problem. Samma problem uppstår inte när man mäter i urin eftersom halterna i urin är betydligt högre. I de flesta av de epidemiologiska studierna som nämnts ovan har urinhalter använts vilket innebär säkrare exponeringsmätningar.
- Problemet med kontamineringen av bisfenol A i blod är med andra ord varken förvånande eller en nyhet och utgör heller inte ett argument för att bisfenol A inte är förenat med hälsorisker, säger Carl-Gustaf Bornehag. Vi finner det således anmärkningsvärt att Livsmedelsverket i sin myndighetsroll inte utgår från den samlade vetenskapliga kunskapen när det gäller hälsoriskerna med bisfenol A. Inte heller när det gäller frågan om analyssäkerhet och risken för kontamineringar vid mätning av bisfenol A i blod ger man en fullständig och rättvisande bild av kunskapsläget.
