… ni är just nu i Kanada på NARST-konferensen och presenterar forskning från Karlstads universitet. Vad handlar konferensen om?
- NARST är en internationell organisation som arbetar för att genom forskning förbättra skolundervisningen i främst naturvetenskapliga ämnen. Vartannat år hålls en konferens, som är en av världens största inom det naturvetenskapliga didaktiska fältet. I år hålls den i Vancouver och här är det omkring 1200 forskare som har samlats – på plats eller digitalt. Vi blev inbjudna att hålla en presentation här, som representanter för Europa utifrån en urvalsprocess vid ESERA-konferensen förra hösten, berättar Susanne Walan.
Vad presenterar ni?
- Vi presenterar resultatet av ett gemensamt forskningsprojekt om en metod för lärare att bedöma elevers argumentation. Mycket i skolan handlar om att eleverna ska lära sig att argumentera, samtidigt som forskning visar att många lärare tycker att detta är svårt att bedöma. Det är heller inte något som lärarstudenter får lära sig. Jag och Susanne har utformat en modell för att träna bedömning av elevers argumentation, något som vi jobbade med i en forskningsstudie med 10 lärarstudenter i naturvetenskapliga ämnen. Vi har nyligen presenterat våra resultat i en vetenskaplig artikel i Journal of Science Teacher Education. Modellen kan enkelt användas av andra och fungerar även för yrkesverksamma lärare, berättar Nina Christenson.
Hur har det gått hittills?
- Vi höll vår presentation tidigt i tisdags, 29 mars, som del av ett symposium med kollegor från Tyskland och Spanien med presentatörer och publik både på plats och virtuellt. Det var riktigt roligt att få ingå i en grupp med så framstående forskare och vår studie väckte mycket intresse och fick ett gott mottagande, säger Nina och Susanne.
Fakta
Forskning har visat att lärare tycker att undervisning och bedömning av sociovetenskaplig argumentation (SSA) är utmanande. I studien fick tio blivande lärare i naturvetenskap prova en ny modell för att förbättra färdigheterna i att bedöma argumentation. Fokus för argumentationen var olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, till exempel genteknik och kärnkraft. Studenterna jobbade i grupper om tre, där de provade på tre roller: argumentera för, argumentera emot och en som bedömde argumentationen. Alla studenter fick prova på alla roller, och sedan reflektera. Frågorna byttes även ut för att se om frågeställningen spelade roll för bedömningsprocessen. Data samlades in i form av ljudinspelningar av gruppdiskussioner, fältanteckningar från helklassdiskussioner och studenternas skriftliga individuella reflektioner. Slutsatsen är att det är viktigt att inkludera utbildning om att bedöma SSA i lärarutbildningen och att modellen kan vara ett värdefullt verktyg för detta.
Susanne Walan har disputerat i biologi och forskar bland annat om lärande inom naturvetenskap och teknik. Hon är även projektledare för Teknikerjakten. Nina Christenson är lektor i geografi och undervisar på lärarprogrammet och lärarlyftet, främt i geografi, naturkunskap och geografididaktik. I sin forskning undersöker hon hur samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll kan användas i naturveteskaplig undervisning.
• 2022 Annual International Conference | NARST
• ESERA – European Science Education Association
