Sverige och USA ingick ett avtal hösten 2017 om en gemensam femårig strategi inom cancerforskning. Det var cirka 20 personer inbjudna; akademin, universitetssjukhus, Regionala cancercentra, Life Science, Cancerfonden, profession, läkemedelsindustrin och samhälle till ett rundabordssamtal på Amerikanska ambassaden.
Du har deltagit i ett rundabordssamtal på Amerikanska ambassaden i vår. Hur kommer det sig? Vad var din roll i mötet?
- I egenskap av ordförande för Sjuksköterskor i cancervård och forskare vid Karlstads universitet fick jag en inbjudan till Amerikanska ambassaden för att diskutera avtalet "A Cancer Moonshot for Sweden: The Past, Present and Future". Inbjudan kom från den amerikanska ambassadören tillsammans med vår minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson och folkhälsominister Gabriel Wikström.
Vad hoppas du att du kan bidra med?
- Mitt bidrag var att argumentera för behovet av att fokusera resurser och fördela finansiering för forskning inom stödjande vård och cancerrehabilitering. Utvecklingen inom cancervården med tidig diagnos och effektiv behandling innebär att fler och fler människor överlever cancer eller behandlas i många år för en kronisk sjukdom. Det leder till att ett ökat antal människor lever med långvariga eller livslånga biverkningar, symtom eller komplikationer orsakade av sjukdomen och dess behandling.
Studier visar att canceröverlevare ofta rapporterar att de inte återfår det hälsotillstånd de hade innan de blev sjuka med en negativ inverkan på arbetskapacitet och ekonomisk status som följd. Det ställer nya krav på cancervården och vår välfärd, och behovet är stort avseende en stark tvärvetenskaplig forskning över tid för att belysa dessa frågor på bästa sätt.
Hur ser framtiden ut för de här frågorna?
-Komplexa interventionsstudier där patienter och närstående är aktivt involverade behövs för att ge kunskap om hur cancervård ska organiseras för att möta patienternas problem och behov av stöd från diagnos, under behandling, cancerrehabilitering, palliativ vård och vård vid livets slut. Forskning bör också fokusera på hur evidensen på bästa sätt kan implementeras i vården. Jag belyste också värdet av specialistutbildade sjuksköterskor i cancervården för att säkerställa en säker och effektiv vård av hög kvalitet. Allt detta skulle vara mycket berikande för svensk cancerforskning att samverka omkring med kollegor i USA. Mitt inspel var av yttersta vikt då många av representanterna är medicinare med stort fokus på hur samarbetet kring biobanker kan och bör utvecklas för att stärka biobanksforskning.
Kommer du lära dig något av samarbetet?
- Absolut. Mycket roligt att se att vårt arbete i föreningen de senaste åren och att svensk omvårdnadsforskning inom cancerområdet är mer synligt både nationellt och internationellt. Den här inbjudan är ett bevis på det. Såväl nationellt som internationellt är de här frågorna högaktuella, så det är bara att fortsätta det viktiga arbetet att försöka få med patient- och närståendeperspektivet i forskning och utveckling av cancervården.
