Solcellsforskningen vid Karlstads universitet har beviljats ytterligare ett anslag från Rymdstyrelsen. Det innebär att man återigen kommer utföra experiment i ett flygplan där man skapar så kallad mikrogravitation. Syftet är att bättre förstå hur strukturen av det aktiva lagret på solcellen bildas.
- Det är otroligt roligt att få förlängning av detta högriskprojekt med Rymdstyrelsen, säger Jan van Stam, professor i fysikalisk kemi vid Karlstads universitet. Vi har dessutom än en gång passerat nålsögat och fått positivt besked från ESA, European Space Agency, om att få göra våra nya experiment under parabelflygningar hösten 2020. Det här är bekräftelser på att vi är på rätt väg och vi sätter därmed Karlstads universitet på kartan när det gäller forskning av internationell betydelse.
Vid Karlstads universitet bedrivs sedan många år framgångsrik forskning om polymera solceller. Just den nu aktuella delen av solcellsforskningen handlar om studier av solcellens aktiva lager, det lager där solljuset omsätts till elektricitet. Den här gången kommer man att titta på molekyler i två olika polymermaterial och testa nya lösningsmedel.
- Den här forskningen bidrar till förståelsen för torkningsprocessen, säger Jan van Stam. Det vill säga det aktiva lagrets övergång från lösning till fast, tunn, film. När man tar bort gravitationen går fas-separationen, det är när de lösta ämnena separeras från varandra, långsammare och det är då möjligt att studera hur materialets struktur förändras mer i detalj. Att kunna förstå och kontrollera den processen har stor betydelse för prestandan och produktionen när det gäller polymera solceller.
Flygplan som stiger och faller
För att få tillgång till parabelflygningsmiljön krävs att projektet blir vetenskapligt godkänt och att man säkrat finansieringen. Vid Novespace anläggning i franska Bordeaux genomförs dessa flygningar två gånger om året på uppdrag av ESA, den europeiska motsvarigheten till NASA, och varje gång är flera forskningsteam från olika länder med samtidigt.
Flygningarna går till så att man gör en brant stigning med planet, därefter försätter man planet i fritt fall och då blir gravitationen nära noll för en kort stund. Under den tiden kan experimentet genomföras utan påverkan av gravitationen. Den här metoden används oftast inom forskning i biologi, fysik och medicin, men är ovanlig inom forskning i kemi.
De vetenskapliga frågeställningarna i det beviljade projektet är också centrala i det av Karlstads universitet ledda SOLA-konsortiet, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Rymdstyrelsen
Forskningen vid Karlstads universitet beviljas 3,1 miljoner kronor för två år av Rymdstyrelsen, som är en central förvaltningsmyndighet under Utbildningsdepartementet med ansvar för statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige. Rymdstyrelsen är även kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete.
För mera information kontakta Jan van Stam, professor i fysikalisk kemi vid Karlstads universitet på tel 0708 196 561 eller jan.van.stam@kau.se.
