Tänk att kunna bygga elektronik genom att lösa molekyler i en lämplig vätska, sprida ut lösningen i ett tunt lager och låta det torka. Solceller, tv-skärmar och sensorer är exempel på elektronik som kan framställas från en lösning genom en mycket enkel process.
- Redan idag är det möjligt att trycka böjbar elektronik, till exempel flexibla displayer, säger Ellen Moons, professor i fysik. Det finns stor potential att utveckla mer storskaliga tillämpningar, som böjbara solpaneler och e-textiler tryckta på rulle. Men vi saknar kunskap för att översätta det som gäller för små ytor till storskalig molekylär elektronik.
Det finns många viktiga frågor att besvara innan vi kan skala upp beläggnings- och tryckprocesser för molekylära halvledare till större ytor. Hur bildas skiktet? Hur påverkas skiktets egenskaper av torkningsprocessen?
- Vårt världsledande forskarlag vill hitta svar på dessa frågor. Tillsammans har vi den breda kompetens som krävs för att förstå hur molekylära material med olika struktur skapas.
Strukturen avgörande för prestandan
Det tunna skiktets struktur är avgörande för materialets funktion. För polymerelektronik har skiktets struktur en avgörande inverkan på elektronikens prestanda. Små förändringar i strukturen kan leda till dramatiska förbättringar eller försämringar av prestanda hos solceller, lysdioder eller sensorer.
- Genom att knäcka koden till hur strukturer skapas kommer vi att bidra till att optimera
tillverkningsprocesser och materialegenskaper, säger Ellen Moons. Detta kommer att ha stor betydelse för ett hållbart högteknologiskt samhälle genom ökad användning av solenergi och minskad användning av miljöfarliga lösningsmedel.
I projektet ingår forskare från Karlstads universitet, Chalmers tekniska högskola, Linköpings universitet och Lunds universitet. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har totalt beviljat 752 miljoner kronor till 22 forskningsprojekt som bedöms hålla högsta internationella klass och som har möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.
