Ett forskarteam har varit i Lund på synkrotronanläggningen Max IV och genomfört studier av material för organiska solceller.
- Det vi tittar på är hur materialet i organiska solceller bryts ner av luft och ljus, säger Ellen Moons, professor i fysik och forskningsledare. Den kunskap vi får från dessa studier bidrar till utvecklingen av hållbara och effektiva organiska solceller.
Så fungerar Max IV
Max IV är en ljuskälla, men dess ljusstråle har en energi som är mycket högre och intensivare än någon annan i världen. Med synkrotronljusets korta våglängder kan man få syn på detaljer som annars är omöjliga att se. Den intensiva strålen visar hur atomer och molekyler binds till varandra och låter oss förstå mer om livet och materialen. Eftersom våglängden måste vara kortare än föremålet som ska betraktas krävs våglängder kring 0,1 nanometer för att ”titta på” en atom.
Jobb dygnet runt
- När ett forskarteam får tillgång till synkrotronanläggningen krävs mycket noggranna förberedelser, säger Ellen Moons. Det är många som söker tid i Max IV och det gör att all stråltid man får tillgång till måste utnyttjas extremt effektivt. Vi forskare samverkar därför ofta med kollegor från andra lärosäten i Europa. Just den här gången bjöds vi med av kollegor från Berlin, som med kort varsel fick tid i anläggningen. En anledning till att man gärna samverkar är att tiden måste utnyttjas maximalt, det vill säga att man har tillräckligt med folk för att köra dygnet runt. Jag vill också gärna nämna att personalen på Max IV är mycket proffsiga och hjälper till så att vi kan jobba så effektivt som möjligt när vi är där. Det är ju en ganska speciell arbetsmiljö men vi hann ändå umgås en del och ordnade en gemensam middag sista kvällen tillsammans med kollegor och personal på Max IV.
