Insamlingen av data i projektet Mått på medialisering fortsätter med start 1 januari 2026.
– En tidsserie som sträcker sig över perioden 2017–2030 kommer att ge en unik bild av hur våra liv påverkas av medialisering och digitalisering i olika former, säger André Jansson vid Karlstads universitet.
André Jansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och föreståndare för Centrum för geomediastudier där projektet är placerat – vad betyder ”medialisering”, och varför är den viktigt att mäta?
– Medialisering handlar om hur vi människor anpassar och formar våra liv i förhållande till medier och även hur organisationer och institutioner, såsom politik och näringsliv, anpassar sina verksamheter till hur medierna fungerar. Det kan handla om såväl nya tekniska möjligheter som olika genrer och format.
Forskning om medialisering handlar alltså inte om direkta ”effekter” av mediebudskap utan om bredare samhällsomvandlingar. Och just därför att det handlar om förändringar över tid – exempelvis att människor numera förlitar sig till appar för att handla aktier eller träffa nya partners – är det viktigt att försöka mäta och jämföra situationen över tid och i olika grupper.
Forskningen om hur vår vardag medialiseras har framför allt baserats på kvalitativ forskning som gett en nyanserad förståelse för mediernas oumbärlighet på en mängd olika områden.
Vissa aktiviteter som tidigare inte var beroende av medier går idag knappt att föreställa sig utan dessa tekniker – exempelvis de plattformar som de flesta av oss använder för att hålla kontakt med vänner och familj.
– När vi för tio år sedan sökte medel från Ander-stiftelsen och kunde dra igång det här programmet saknades generaliserbara studier kring hur människor upplever dessa förhållanden och hur det förändras över tid, säger André Jansson. Och vi är alltjämt ensamma om att genomföra den här typen av långsiktig datainsamling kring medialisering.
Hur går det till att mäta något så komplext som mediernas närvaro i människors liv?
– Eftersom det är en survey måste vi hela tiden försöka dra nytta av att vi kan fånga människors egna upplevelser – snarare än att se det som en begränsning, förklarar André Jansson. Det vi mäter är alltså upplevt medieberoende och upplevd medierelevans, dvs hur medierna ”känns” i vardagen. Vi frågar då bland annat om hur viktiga medier är för att tillfredsställa olika behov utifrån en etablerad socialpsykologisk teoribildning. Sedan försöker vi komplettera detta med insikter från kvalitativt inriktad forskning.
Kan du ge några exempel på de frågor som kommer att ställas?
– Frågorna kring hur viktiga medierna är i olika delar av vår vardag – alltifrån social gemenskap och praktisk koordinering till politisk delaktighet – ställer vi på exakt samma vis i varje enkät, säger André Jansson. Sedan görs olika fördjupningar vid varje nytt tillfälle. Vi vet inte exakt hur inriktningen kommer att bli i omgången 2027 men i den senaste insamlingen (2025) hade vi fokus på människors inställning till AI i vardagen. Dessförinnan har vi bland annat frågat om digital frånkoppling (som en reaktion på medialisering) och om hur digitalisering påverkar arbetslivet.
Vad betyder den här forskningen för allmänheten?
– Det räcker att följa den offentliga debatten kring digitalt beroende, digital övervakning, eskalerande skärmtid och informationsstress för att förstå att det finns ett stort allmänintresse för den här typen av frågor. Och min bild är att intresset har ökat kontinuerligt sedan vi drog igång detta år 2016.
Hur kan det här forskningsprojektet hjälpa oss att hantera frågor som skärmtid, övervakning och behovet av att ”koppla bort”?
– Vi ser inte digital frånkoppling som ett självändamål och vill egentligen lämna det till enskilda individer att utforma sina liv utifrån olika förutsättningar, säger André Jansson. Samtidigt blir medialiseringen alltmer komplex och i många avseenden svårhanterlig – vilket i sin tur kan leda till misslyckanden, frustration och i förlängningen social ojämlikhet. I det perspektivet kan vårt projekt bidra med en nyanserad bild av i vilka sammanhang olika medier och plattformar upplevs som särskilt betydelsefulla eller, omvänt, störande – och för vem.
Vad hoppas ni uppnå med den här forskningen?
– När den här fasen är avslutad kommer vi att ha en tidsserie som sträcker sig över perioden 2017–2030. Det kommer att ge en unik bild av hur våra liv påverkas av medialisering och digitalisering i olika former. Mer konkret kommer vi att skriva en engelskspråkig monografi på temat Digital Media Reliance. I den ska vi försöka sammanfatta och diskutera våra slutsatser på ett tillgängligt sätt. Det ska också skrivas en doktorsavhandling inom ramen för projektet och det ska bli väldigt spännande att följa.
I projektet medverkar:
- Karin Fast, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet
- André Jansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet
- Stina Bengtsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola
- Johan Lindell, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet
- En ej rekryterad doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet
Projektet har tilldelats ca 14 miljoner kronor från Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning.
