Aktuella disputationer

This is a thesis about hotel workers’ experiences of organisational restructuring and job transitions during the COVID-19 pandemic. It draws on four empirical papers based on 45 semistructured interviews conducted in a labour market shaped by fluctuating demand, pandemic restrictions, organisational restructuring and extensive shorttime work (STW). The analysis captures insights from hotel workers across multiple post-restructuring labour market statuses, illustrating job transitions across internal and external labour markets and the liminal space in between. Across all workers, restructuring brought substantial changes to both work and employment conditions.  

The thesis integrates theories of internal and external labour markets, restructuring strategies, job transitions and established restructuring outcomes categories: Victims, Endurers and Survivors. To capture experiences overlooked within existing frameworks a fourth category, Liminals, is introduced. To analyse these transitions, the thesis develops the Job Transition Model, a visual and analytical model grounded in theoretical and empirical insights from this thesis, applied here to understand job transitions across labour markets in the context of organisational restructuring involving extensive STW implementation. 

• Link to full record in DiVA.
• Link to dissertation as file.

Organic solar cells (OSCs) have attracted significant attention due to their lightweight, flexibility, and potential for low-cost solution-based production process. Advances in molecular design and novel charge-transport materials have pushed power conversion efficiencies towards 20%. However, long-term stability, mainly due to materials degradation, remains a challenge for the commercial production of OSCs, making it crucial to understand the photodegradation of the active layer to enhance their long-term performance.

In the first part of this thesis, we investigate how the properties of state-of-the-art active-layer materials are affected by exposure to simulated sunlight in ambient conditions. Spectroscopy and microscopy techniques were employed to unveil changes in molecular structure and composition, as well as film morphology, and identify degradation pathways. In the second part of the thesis, we explore the effect of photodegradation in ambient conditions on the electrical performance of OSCs. The choice of solvent and additives used in OSCs is a crucial factor influencing both device performance and stability. Collectively, these findings provide insights to guide the design of next-generation donor and acceptor materials with superior photostability and strategies to mitigate photodegradation.

• Link to full record in DiVA.
• Link to dissertation as file.

Elever möter utmaningar i att förstå komplexa system inom molekylär livsvetenskap, delvis på grund av det ämnesspecifika språk som används. Denna avhandling ger insikter i hur ämnesspecifikt språk är strukturerat och används i gymnasieskolan för att kommunicera komplexa molekylära system, med proteinsyntes som exempel. I fyra delstudier analyserades elevers begreppsanvändning och mekanistiska resonemang om proteinsyntesen samt kemi- och biologiläroböckers beskrivning av proteinsyntes genom metaforer och ämnesspecifika begrepp. Resultaten visar att eleverna använder ämnesspecifika begrepp i fragmenterade kluster snarare än som en sammanhängande helhet. Elevers och läroböckers beskrivningar följer det centrala dogmats linjära struktur från DNA till protein och avgränsar användningen av ämnesspecifika begrepp till isolerade delar. mRNA visade sig ha en central roll i att brygga över dessa olika delar. Få elever nådde ett utvecklat mekanistiskt resonemang, och då endast i begränsade delprocesser. Läroböckerna använde två metaforsystem: informationsbaserade och konstruktionsbaserade metaforer. Lärare bör tydliggöra samband mellan begreppskluster och synliggöra ämnesspecifika begrepp och metaforer för att stödja elevers utveckling av en sammanhängande förståelse av proteinsyntes.  

• Link to full record in DiVA.
• Link to dissertation as file.

Olika former av Digital Hälsa (DH), såsom mobilappar, kroppsburen teknik, och elektroniska patientjournaler, har potential att förbättra vårdens resultat genom att stödja effektiva arbetsflöden, minska stress hos vårdpersonal och hjälpa människor att hantera kroniska sjukdomar mer effektivt. Dessa fördelar är särskilt viktiga för äldre personer, som i mycket digitaliserade samhällen som Sverige ofta är beroende av DH-tjänster och använder dem i krävande situationer. Samtidigt kan DH-tjänster förlora sitt värde i praktiken när användbarhet och tillgänglighet brister. Vanliga problem, exempelvis svårläst text, röriga gränssnitt, begränsat språkstöd samt interaktioner som kräver snabbhet eller precision, kan leda till fel och frustration, särskilt för äldre personer och för personer med nedsatt motorisk. När sådana hinder uppstår blir DH mindre inkluderande, vilket kan minska dess användning och försvaga den begränsa effekten av i övrigt välmenande tjänster.

Denna avhandling undersöker hur utvärdering av användbarhet och tillgänglighet kan göras mer effektiv och ändamålsenlig, med fokus på de praktiska utmaningarna i att involvera centrala målgrupper, särskilt äldre personer och personer med funktionsnedsättningar. Avhandlingen baseras på intervjuer med professionella utvecklare inom DH, där begränsade resurser och ineffektiva utvärderingsprocesser lyfts fram som återkommande hinder. För att vidare undersöka dessa utmaningar genomför en systematisk litteraturöversikt av metoder för utvärdering av användbarhet av DH och tillhörande verktygsstöd, en webbaserad enkät med experter inom DH-användbarhet om nuvarande arbetsmetoder och effektivitetsrisker, samt empiriska, datadrivna studier som inleds med fältstudier där äldre personer med skakande händer utför interaktions uppgifter på en smartphone och som stegvis leder till imitation av beröringsbeteende vid framtagning av UI-prototyper.

Sammantaget visar studierna att användbarhetsutvärdering är en av de centrala utmaningarna för effektiv utveckling av DH. Enkätsvaren indikerade att rekrytering av deltagare ofta upplevs som svårt, att tid och budget för utvärdering ofta är otillräckliga, samt att det finns kunskapsluckor kring metodval och verktygsanvändning. Litteraturen visar också att automatiseringsstöd för användbarhetsutvärdering fortfarande är begränsat och främst används för att logga användarprestanda samt kontrollera efterlevnad av riktlinjer för tillgänglighet. För att hantera rekryteringsbegränsningar visar avhandlingen hur insamlad data över GUI-interaktioner kan kompletteras med syntetisk datagenerering och därefter användas för att träna imitationsmodeller med äldre personers tryckbeteende och rörelsemönster. Detta resulterade i ramverket User Interface Interactions Imitation (UI³), som integrerar “virtuella äldre användare” i prototypverktyg för design för att simulera interaktionsmönster och synliggöra potentiella problem gällande användbarhet och tillgänglighet. 

Avhandlingen bidrar med samlad evidens för var och varför användbarhetsutvärdering, utifrån ett forsknings- och expertperspektiv, i praktiken ofta blir ineffektiv; en översikt över nuvarande begränsningar inom testautomatisering och varför avancerat verktygsstöd fortfarande är ovanligt; samt ett datadrivet, AI-baserat angreppssätt som kan komplettera traditionella användbarhetstester genom imitation av äldre personers smartphoneinteraktioner i UI-prototyper, vilket möjliggör tidigare identifiering av användbarhetsbrister.

• Link to full record in DiVA.
• Link to dissertation as file.