Aktuella disputationer
Vid en disputation presenterar och försvarar en doktorand sin avhandling offentligt. Att ha disputerat innebär att man har gått igenom en fyraårig utbildning på forskarnivå och avlagt doktorsexamen. Man kan även välja att studera i två år och avsluta med en licentiatexamen.
Här visas endast kommande disputationer som är publicerade i DiVA.
Eriksson
Biologi
Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013)
Doktorsavhandling, sammanläggning
Datum: 2025-12-18
Tid: 13:15
Plats: 1B309 (Sjöströmsalen),
Abstrakt
Fotosyntes anses vara den mest betydelsefulla biokemiska processen på jorden. Trots dess centrala betydelse upplevs fotosyntesundervisningen som svårtillgänglig. Avhandlingen utgår från att undervisningen om fotosyntes bör kopplas till hållbarhets- och samhällsfrågor för att öka relevansen och angripa vanliga missuppfattningar hos elever. Syftet är att utveckla en undervisning som ger elever fotosynteskunskaper för ett välinformerat medborgarskap.
Genom fyra delstudier undersöktes hur disciplinär vetenskaplig kunskap kan transformeras till relevant fotosynteskunskap för skolelever. Den första delstudien utvecklade en teoretisk modell för fotosynteslitteracitet. I den andra delstudien omvandlades modellen till ett ramverk med 25 ämnesområden med tillhörande lärandemål genom en Delphistudie. Den tredje delstudien omsatte ramverkets mål till en undervisningsdesign, utvecklad i samarbete med biologilärare. I den fjärde delstudien utvärderades designen där elever som deltagit i undervisningen uppnådde signifikant bättre resultat än kontrollgruppen. Fyra framgångsaspekter i undervisningsdesignen identifierades: autentiska upplevelser, fascination och förundran, elevaktivt arbetssätt samt kollaborativt lärande.
Avhandlingen visar att en systematisk transformation av ett ämnesinnehåll från en ämnesdisciplin till ett elevnära undervisningsinnehåll kan förbättra lärandet och göra kraftfull kunskap, i detta fall om fotosyntes, mera tillgängligt för lärande.
Chantziara
Materialteknik
Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik (from 2013)
PM tool steels - microstructure, defects and Very High Cycle Fatigue
Doktorsavhandling, sammanläggning
Datum: 2025-12-19
Tid: 09:15
Plats: 21A342 (Eva Eriksson-salen), Karlstad University, Karlstad
Abstrakt
De martensitiska verktygsstålen är utformade för olika arbetsmiljöer. Deras mikrostruktur förbättras kontinuerligt genom utveckling av sammansättning eller bearbetningstekniker. Dessa framsteg introducerar nya typer av defekter, vilket gör undersökningar av utmattningsbeteende mycket viktiga för industrin.Den aktuella studien omfattar undersökningen av sex avancerade högstyrka verktygsstål med avseende på mikrostruktur, vanliga defekter och utmattningsprestanda i hög- och mycket högcykliska utmattningsområden. Materialen inkluderar: i) kallarbetsverktygsstål (höglegerade material tillverkade via pulvermetallurgi, bearbetade genom varm-isostatisk pressning och smidning) och ii) varmarbetsverktygsstål (konventionellt producerade genom gjutning av göt och smidning eller additiv tillverkning). Stålgraderna jämförs baserat på hållfasthet, martensitiska strukturer, defektfördelningar och utmattningshållfasthet med hjälp av experimentella resultat och Murakami-modellen. Dessutom görs en djupare analys av de utmattningsfenomen och mekanismer som uppträder under utmattning; karakterisering av initieringsdefekter, FGA, fisköga samt spricktillväxt för de olika mikrostrukturerna är de huvudsakliga ämnen som diskuteras.Målet med den aktuella studien är att ge värdefulla insikter för att optimera martensitiska verktygsstål för tillämpningar inom hög- och mycket högcyklisk utmattning.
Ekelund
Pedagogiskt arbete
Institutionen för pedagogiska studier (from 2013)
Elever med särskild begÃ¥vning och dyslexi - Ãmsesidig maskering i tester och skolpraktik
Doktorsavhandling, monografi
Datum: 2025-12-19
Tid: 13:00
Plats: Nyquistsalen (9c203), Universitetsgatan 2, Karlstad
Abstrakt
Kan särskild begÃ¥vning maskera dyslexi?Â
Vanligt förekommande läsförståelsetest fångar inte alltid de avkodningssvårigheter som kännetecknar dyslexi. För elever med särskild begåvning kan det innebära att svårigheterna förblir dolda i skolan. I denna avhandling undersöks hur dyslexi kan identifieras hos elever med särskild begåvning. Fokus riktas mot begreppen dold dyslexi och twice-exceptionality (2e).
Avhandlingen bygger pÃ¥ resultat frÃ¥n tester, skattningsskalor och individuella intervjuer med 24 elever i Ã¥ldrarna 10â16 Ã¥r. Flera har sedan tidigare en begÃ¥vningsutredning och diagnosticerad dyslexi. I avhandlingen undersöks hur väl etablerade testinstrument klarar att identifiera läs- och skrivsvÃ¥righeter, samt hur elever, vÃ¥rdnadshavare och lärare skattar elevernas begÃ¥vning. Elevernas berättelser ger ocksÃ¥ inblick i hur de själva beskriver sin skolvardag, deras erfarenheter av stödinsatser och vilka utmaningar och strategier de beskriver att de har vid arbete med texter.Â
Resultaten visar tydliga avkodningssvÃ¥righeter hos samtliga elever. Trots dyslexi presterar de flesta inom eller över normalomrÃ¥det pÃ¥ läsförstÃ¥elsetest med flervalsfrÃ¥gor. StavningssvÃ¥righeter är framträdande och framstÃ¥r som en tydlig indikation pÃ¥ dyslexi. Lärarna tenderar att underskatta elevernas begÃ¥vning, medan vÃ¥rdnadshavarna och eleverna ser den tydligare. I skolan ligger fokus ofta pÃ¥ svÃ¥righeterna vilket gör att begÃ¥vningen riskerar att förbises. De flesta fÃ¥r varken stimulans för begÃ¥vningen eller stöd för läs- och skrivsvÃ¥righeterna.Â
Avhandlingen aktualiserar behovet av bättre sätt att identifiera och förstÃ¥ 2e-elever med dyslexi. Den bidrar med ny kunskap till forskarsamhället sÃ¥väl som till pedagogisk och klinisk praktik. Resultaten kan stärka kompetensen hos pedagoger, logopeder och andra yrkesgrupper med undervisande eller utredande uppdrag, och ger även värdefulla insikter för föräldrar och beslutsfattare.Â
Loebs
Socialt arbete
Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), FoU Välfärd Värmland (from 2013)
Licentiatavhandling, sammanläggning
Datum: 2025-12-19
Tid: 13:15
Plats: Sjöströmsalen, 1B 309, Karlstads universitet, Karlstad
Abstrakt
This thesis explores how violence-exposed children access interventions from Swedish Child Welfare Services (CWS), and how team leaders support caseworkers in identifying and counteracting bias and disparities in assessments, particularly in relation to childrenâs gender and family origin. Integrating quantitative and qualitative data, the thesis explores both structural patterns and assessment processes. The first study investigates whether demographic characteristics influence how cases involving suspected violence are assessed and responded to. Findings suggest that girls, children with Nordic family origins and those assessed at high risk of harm are more likely to receive interventions than other children. The second study focuses on the role of team leaders in supporting equitable assessments, highlighting how supervision can serve as a site for challenging bias. Team leaders were found to foster reflective spaces and promote diversity-awareness through collective sensemaking. The concepts of intersectionality, bias and risk models, and supervisorial sensemaking frame the analysis, illuminating how societal, organizational and interpersonal mechanisms shape childrenâs access to support. The thesis concludes by proposing an approach for a rights-based child welfare practice.