Aktuella disputationer

The indoor environment is important for our health; still, a mix of phthalates, that are either non-regulated or classed as hazardous, can be detected in dust in our homes. The phthalates have leached from various products and building materials such as plastics, electronics, perfume, and interiors. Should this make us concerned?

This thesis has followed indoor phthalate exposure from vinyl (PVC) flooring materials to dust, to phthalate intake among pregnant women, and finally to investigated if airway symptoms in young children are linked to either phthalate exposure of the fetus or phthalates in bedroom dust.

The results show that phthalates from vinyl floorings can be followed through this full exposure chain. Both regulated and non-regulated replacement phthalates were associated with human intake and airway symptoms in children. Combined with other research results, this implies that using new phthalates as replacements might not be optimal, and we could consider regulating phthalates as a group. Although the risk is relatively low for the individual, reducing phthalate sources and exposure during early human development may have benefits on a public health level and contribute to more sustainable use of resources.

• Link to full record
• Link to dissertation as file

Bakgrund och syfte: Sociala påfrestningar i och utanför skolan kan leda till psykisk ohälsa och öka sociala ojämlikheter. Att eliminera eller mildra sociala påfrestningar kan bidra till att minska framtida sociala- och hälsorelaterade problem. För att kunna förebygga hälsoproblem och främja välmående bland ungdomar behöver skolsocialt arbete vägledas av kunskap om samspel mellan sociala förhållanden och risk- och skyddsfaktorer i, liksom utanför skolan. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka associationer mellan sociala påfrestningar relaterade till familjen, skolan och individen och ungdomars psykosomatiska besvär samt undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka styrkan mellan dessa associationer. 

Metod: För att samla in data till de fyra studierna som inkluderas i denna avhandling användes en tvärsnittsdesign. Data samlades in i på skolor 2009 och 2010 med hjälp av enkäter bland 3764 ungdomar (51.8% flickor). Ungdomarna var mellan 13 och 15 år och gick i årkurs 7 till 9 i den kommunala grundskolan i Karlstad kommun, Sverige. Multinomial logistisk regression användes för att analysera associationer mellan sociala påfrestningar relaterade till familjen, skolan och individen och självrapporterade psykosomatiska besvär. Rasch-analys användes för att psykometriskt utvärdera mått som använts i studierna (II-IV) och som huvudanalysmetod i studie I för att bedöma de psykometriska egenskaperna för den svenska versionen av General Self-Efficacy Scale (GSES). 

Resultat: Skolrelaterade påfrestningar som visade signifikanta associationer till ungdomars självrapporterade psykosomatiska besvär var press från skolarbete (II), elevers uppfattning om skolpersonalens arbete mot mobbning (III) och utsatthet för mobbning (III). Familjerelaterade påfrestningar som visade signifikanta associationer till ungdomars självrapporterade psykosomatiska besvär var boendesituation (II & III), föräldrars arbetslöshet (II & III), samt föräldrars krav på skolprestationer (IV). Faktorer relaterade till individen som visade signifikanta associationer till psykosomatiska besvär var att ha en funktionsnedsättning och/eller långvarig sjukdom, lägre grad av tilltro till sin egen förmåga samt ungdomars egna krav på skolprestationer (IV).

Resultaten från avhandlingen visade följande: 1) tilltro till sin egen förmåga påverkade inte associationerna mellan någon av de skol- eller familjerelaterade påfrestningarna och psykosomatiska besvär (II). 2) Kön påverkade styrkan i associationen mellan tilltro till den egna förmågan och psykosomatiska besvär (II). 3) Associationen mellan elevers uppfattning av skolpersonalens arbete mot mobbning i skolan och elevernas psykosomatiska besvär påverkades inte av olika typer av mobbning som en elev varit utsatt för, kontrollerat för kön, ålder, boendesituation, föräldrars arbetslöshet och brist på vänskap (III). 4) Associationen påverkades heller inte av huruvida man är flicka eller pojke, ålder, boendesituation eller föräldrars arbetslöshet, kontrollerat för brist på vänskap och utsatthet för mobbning (III). 5) Associationen mellan funktionsnedsättning och psykosomatiska besvär påverkades inte av föräldrars krav på skolprestationer, ungdomens egna krav på skolprestationer eller tilltro till sin egen förmåga (IV). 

Slutsatser: Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt arbeta med aspekter så som elevers press relaterat till skolarbetet samt krav på bra skolprestationer. Dessutom behövs ett särskilt fokus på flickor då de tillhör en riskgrupp i vissa avseenden samt på ungdomar som bor med en ensamstående förälder eller de som bor utan sina föräldrar. Fler slutsatser är att socialt stöd från vuxna i skolan är viktigt i relation till ungdomars psykosomatiska besvär, oavsett om eleven är utsatt för mobbning eller ej. Därför behöver skolkuratorn kontinuerligt arbeta mot mobbning, både med elever och också lärare samt på organisatorisk nivå. Eftersom sociala, psykologiska och somatiska besvär är benägna att hänga samman är det viktigt att skolkuratorn och skolsköterskan har ett nära samarbete för att förebygga hälsoproblem och främja välmående. Detta samarbete underlättas av ett skolklimat och en skolkultur som stödjer skolpersonalens möjligheter till att arbeta hälsofrämjande. Bristen på interaktionseffekter mellan variablerna som inkluderades i de olika studierna tyder på att variablerna är stabila och att deras inverkan på psykosomatiska besvär inte är lätt att påverka. 

• Link to full record
• Link to dissertation as file

Carbon nanotubes have been advertised as a material with quite extraordinary properties, both mechanically and electrically. The truth is that carbon nanotubes is not one material, but several different. Depending on the method used to produce them, and consequently the quality of the atomic structure within their walls, their physical properties can also differ drastically. 

In this doctoral thesis a method was developed for quantifying the degree of order within the tubes' walls, namely their crystallinity, by using transmission electron microscopy. The method enables the characterization of the inherent properties of the tubes such as electrical conductivity and bending stiffness, alongside the determination of crystallinity, making it possible to quantify the influence of tube crystallinity on these critical properties. Furthermore, a model for electrical conduction in the outermost wall of multi-walled carbon nanotubes is suggested, enabling the determination of intrinsic quantities like the sheet resistance of individual crystallite grains within the walls and the boundaries in-between them. 

The studies reveal a profound shift in both mechanical and electrical behavior at a critical crystallite size, with large differences connected to production method, and even between individual tubes from the same production batch. These findings successfully explain previously seen differences and highlight the need for well-defined characterization techniques with protocols and classification systems, in order to successfully exploit the promising properties of carbon nanotubes in the future.

• Link to full record
• Link to dissertation as file