Aktuella disputationer
Vid en disputation presenterar och försvarar en doktorand sin avhandling offentligt. Att ha disputerat innebär att man har gått igenom en fyraårig utbildning på forskarnivå och avlagt doktorsexamen. Man kan även välja att studera i två år och avsluta med en licentiatexamen.
Här visas endast kommande disputationer som är publicerade i DiVA.
Nöjd
Psykologi
Centrum för tjänsteforskning (from 2013)
Understanding value in service as a psychological process - a consumer perspective
Licentiatavhandling, sammanläggning
Datum: 2026-08-21
Tid: 10:00
Plats: 11D103C, Karlstad
Abstrakt
This licentiate thesis explores value in service as a psychological process from a consumer perspective. It investigates how individuals attribute value, how this relates to behavior and habit formation, and how experiences of value may be shaped in service contexts, with or without digital technology. The thesis is based on two papers. The first examines value creation in physical retail spaces and identifies a valuescape where goal fulfillment, relationships, and experiences drive consumer behavior. It also shows that digital technology may strengthen or disrupt experiences of value. The second paper focuses on everyday habits and value creation during the COVID-19 pandemic. It introduces the concept of value domains, describing how habits are clustered and maintained according to the value they generate. Together, the findings contribute to a value attribution hypothesis: individuals attribute value to objects, services, and phenomena, form expectations about future positive experiences, and engage in behaviors that may recreate these experiences when capability and opportunity are present. The thesis offers a psychological account of how value, behavior, and habits are connected in service contexts.
Jonathan Magnusson
Datavetenskap
Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013)
Measuring Adoption, Implementation, and Impact of Available Privacy Solutions in DNS Resolvers
Doktorsavhandling, sammanläggning
Datum: 2026-08-27
Tid: 09:15
Plats: 1A305 Lagerlöfsalen, Universitetsgatan 2, Karlstad
Abstrakt
Domännamnssystemet (DNS) är en grundläggande komponent i internets infrastruktur, men dess uppslagningsprocess exponerar omfattande känslig information om klienternas aktivitet. DNS-resolvrar, som är placerade mellan klienter och auktoritativa namnservrar, observerar vanligtvis både innehållet i förfrågningarna och klientidentifierare, vilket gör dem till en central punkt för integritetsrisker och en naturlig plats för integritetsskyddande mekanismer. Denna avhandling undersöker integritetsutmaningar relaterade till DNS-resolvrar och analyserar hur föreslagna tekniska lösningar används och implementeras i praktiken.
Avhandlingen använder ett empiriskt tillvägagångssätt, med aktiva och passiva internetmätningar från ett flertal olika utsiktspunkter för att studera beteendet av resolvrar. Resultaten visar en betydande ökning i användningen av integritetsmekanismer såsom Query Name Minimization (QMIN), i stor utsträckning driven av standardinställningar som införts av stora offentliga resolvrar. Användningen är dock fortfarande ojämn mellan olika regioner och resolvertyper, och fortsatt låg för mekanismer som möjliggör upptäckande av krypterade anslutningspunkter bland icke-offentliga resolvrar.
Vi identifierar betydande utmaningar när det gäller implementerbarhet: strikta QMIN-konfigurationer orsakar fel i uppslagningen, ökad latens och högre trafikvolymer på grund av felaktigt beteende hos auktoritativa servrar. DNS-uppslagning över anonymitetsnätverket Tor ger starka anonymitetsgarantier på bekostnad av prestandaförluster. Avhandlingen visar på systematiska avvikelser från standarder som möjliggör unik identifiering av mjukvara samt utbredd felkonfiguration i mekanismer för att signalera krypterad DNS-transport som förstärker centralisering. Även om mekanismer för integritetsskydd i DNS används i allt större utsträckning, begränsas deras faktiska effektivitet av brister i implementeringen, avvägningar runt prestanda samt centralisering. Detta understryker följaktligen behovet av förbättrad interoperabilitet, valideringsverktyg och större hänsyn till operatörers praktiska förutsättningar.