Aktuella disputationer
Vid en disputation presenterar och försvarar en doktorand sin avhandling offentligt. Att ha disputerat innebär att man har gått igenom en fyraårig utbildning på forskarnivå och avlagt doktorsexamen. Man kan även välja att studera i två år och avsluta med en licentiatexamen.
Här visas endast kommande disputationer som är publicerade i DiVA.
Sebastian L. Rock
Biologi
Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013)
Doktorsavhandling, sammanläggning
Datum: 2025-05-23
Tid: 10:00
Plats: 1B309, Sjöströmsalen, Karlstad
Abstrakt
Unionid mussels are a unique order of bivalves characterised by the presence of a parasitic larval life stage, known as a glochidium. In this dissertation, I explore the behavioural effects of glochidiosis (the condition of bearing glochidia) on common hosts of Europe’s most endangered unionids. The dissertation includes a general review of the effects of glochidiosis, two laboratory studies, and a year-long field study. The results presented here demonstrate that glochidia induce effects on their host fish similar to those caused by other parasites, including reduced growth, decreased swimming performance, and a general preference for calmer water and more structurally complex habitats. Together, the behavioural alterations induced by glochidiosis may benefit unionid recruitment, as infested host fish may transport excysting juvenile mussels to habitats favourable for later development. This provides evidence for the presence of an extended phenotype in unionids.
Anna Norlén
Psykologi
Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013)
Doktorsavhandling, sammanläggning
Datum: 2025-05-23
Tid: 10:00
Plats: 11D257, Universitetsgatan 2, Karlstad
Abstrakt
En betydande andel av de barn som drabbas av påfrestningar och trauma är under sex år, men de flesta traumafokuserade behandlingsmetoderna riktar sig till äldre barn och ungdomar. Child–Parent Psychotherapy (CPP) är en av få interventioner som är utformad för traumatiserade barn under sex år och som fokuserar på relationen mellan barn och omvårdnadsperson som grund för återhämtning. Denna avhandling syftade till att utvärdera effektiviteten hos och erfarenheterna av CPP i en svensk naturalistisk klinisk kontext. Studie I undersökte omvårdnadspersoners erfarenheter av CPP och hur metoden möter kraven för spridning i Sverige. Studie II utvärderade CPP:s inverkan på generella psykologiska symptom och posttraumatisk stress hos barn och omvårdnadspersoner, samt omvårdnadspersoners uppfattning om relationen till sitt barn. Studie III utforskade de långsiktiga effekterna av CPP och potentiella prediktorer för utfall. Resultaten var överlag positiva. Omvårdnadspersonerna rapporterade hög tillfredsställelse med CPP, och interventionen visade sig vara praktiskt genomförbar. Minskningar av generella psykologiska symptom och posttraumatisk stress observerades hos både barn och omvårdnadspersoner. Omvårdnadspersonerna rapporterade även förbättrade förmågor att hantera sitt barns beteende, och en minskning av tecken på desorganiserad omvårdnad noterades. Resultaten var stabila vid uppföljningen. En potentiell prediktor för utfall som identifierades var att högre traumasymptom hos barn var associerade med en lägre minskning av omvårdnadspersoners traumasymptom. Resultaten överensstämmer med internationella studier och visar på CPP:s effektivitet för att minska symptom och förbättra relationen mellan barn och omvårdnadspersoner. Fynden belyser CPP:s hållbarhet i en naturalistisk klinisk miljö i en ny kulturell kontext, vilket indikerar att metoden har potential för bredare spridning i Sverige. Med tanke på begränsningar som litet urval och avsaknad av kontrollgrupp behövs dock resultat från en svensk RCT för att ytterligare undersöka effektiviteten hos CPP.
Elin L. Blomqvist
Biologi
Institutionen för miljö- och livsvetenskaper (from 2013)
Doktorsavhandling, sammanläggning
Datum: 2025-05-28
Tid: 10:00
Plats: Sjöströmsalen, 1B309, Universitetsgatan 2, Karlstad, Karlstad
Abstrakt
I takt med att arealen traditionellt hävdade ängs- och betesmarker minskar globalt har vägkanter uppmärksammats som tillflyktsorter för organismer knutna till denna typ av habitat. Samtidigt fungerar vägkanter som spridningskorridorer för invasiva arter, och blomsterlupin (Lupinus polyphyllus Lindl.) är en art som ofta förekommer längs vägar i Norden. Dess närvaro förändrar livsmiljön och tränger undan mindre konkurrenskraftiga arter, och årlig slåtter av vägkantsvegetation är otillräcklig för att bromsa artens spridning.
I den här avhandlingen testades flera strategier för att bekämpa blomsterlupin, inklusive varierade slåtterregimer, värmebehandling av frön och användning av drönarteknik för att kartlägga och följa upp åtgärder. Slåtter bör ske mellan att majoriteten av blommorna på blomställningen är utslagna och tidig fröutveckling, eftersom detta är när rotresurserna är lägst och plantan mest sårbar. En låg slåtterhöjd är viktig för att hämma återväxt av lupinbiomassa, medan högre slåtterhöjd genererade mer homogena växtsamhällen med högre närvaro av lupin. Två eller tre slåttertillfällen per säsong hade däremot mindre betydelse. Blomsterlupin har god förmåga att kompensera för förlust av biomassa och därför krävs upprepad slåtter under flera år. Effekten av slåtter påverkas även av lokala förhållanden. Behandling med het ånga visade sig mer effektiv än enbart värme för att döda lupinfrön, och ångbehandling av kontaminerade jordmassor har potential att minska spridning på landskapsnivå. Fysiologiskt aktiva lupinfrön visade sig vara extra värmekänsliga. Kartläggning med drönare har också god potential att komplettera befintliga metoder för att förbättra analys och uppföljning av bekämpningsåtgärder. Resultaten visar hur artspecifik, bevisbaserad kunskap kan omsättas i praktiken för att förbättra bekämpningen av blomsterlupin i vägkanter.
Joanne Kuai
Medie- och kommunikationsvetenskap
Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013)
AI, News, and the State - Reinstitutionalising Journalism in Global China’s Algorithmic Age
Doktorsavhandling, sammanläggning
Datum: 2025-05-30
Tid: 13:00
Plats: 11D121, Andersalen, Universitetsgatan 2, Karlstad
Abstrakt
AI, News, and the State: Reinstitutionalising Journalism in Global China’s Algorithmic Age explores global power shifts and institutional struggles arising from AI’s integration into news production and distribution, with a focus on China and comparative insights from the US and EU. Bridging journalism studies, science and technology studies (STS), political economy, and legal analysis, this dissertation examines how AI is embedded in journalistic practices, media governance, and legal frameworks across divergent political systems. Adopting a critical political economy perspective, the work investigates how AI reconfigures power dynamics between media actors, tech firms, and the state. Focusing on journalism labour, media texts, platformisation, and copyright regimes, it analyses the adaptation of journalists to AI tools and the global race to govern generative technologies. This study provides a multi-level critique of journalism’s reinstitutionalisation under algorithmic conditions, shedding light on its implications for editorial autonomy, democratic values, and public accountability. It provides critical insights for scholars, practitioners, and policymakers seeking to understand the intersections of media, technology, and power in the algorithmic age.
Emil Larsson
Datavetenskap
Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013)
Expanding the view on Offensive Cyber Operations
Licentiatavhandling, sammanläggning
Datum: 2025-06-02
Tid: 13:00
Plats: Sjöström 1E309, Universitetsvägen 2, Karlstad
Abstrakt
Society relies upon the internet, a globally interconnected collection of networked information systems. These systems often contain critical vulnerabilities, giving states and state-sponsored groups compelling reasons to act in and through cyberspace. While state-sponsored cyberattacks can be both permissible and effective, they commonly have unintended effects: cyber collateral damage. This thesis investigates the balance between the operational effects of cyber operations and their collateral costs; the cost/benefit dilemma of offensive cyber operations. It does so by considering the potential benefit of high-impact cyberattacks, e.g. supply chain vulnerability implantation, and by using econometric methods to calculate the cost of collateral damage engendered when cyberspace is used as a domain of warfare. The thesis further presents a bottom-up analysis which shows that the economic damage caused by cyberattacks in the Russo-Ukrainian conflict 2014-2021 to be an insignificant part of the Ukrainian GDP. Finally, the thesis argues that the full cost of attacks should be measured and included in models for collateral damage estimation. Such estimates should be included into national cyber doctrines to minimize unintended effects and ensure efficient and appropriate use of cyber capabilities.