Aktuella disputationer

River fragmentation caused by hydropower and adjacent infrastructure disrupts diadromous fish migration, contributing to steep population declines. Although efforts for reinstating upstream passage began earlier, the importance of downstream passage is becoming recognized as integral to restoring connectivity. During downstream migration, the fish follow the main current, which at hydropower sites often leads towards the turbines. Even when bypasses exist, unless enough water flows to them, fish often miss them, and guidance is necessary. Physical guidance, such as fine screens, is often effective at small and medium-sized power plants but is harder to scale for large facilities. As an alternative, behavioural guidance systems, which use sensory cues for guidance, have been explored. These are generally easier to implement and scale, but their effectiveness varies. Therefore, there is a need for effective, practical, and scalable guidance strategies.

The thesis addresses this goal by testing fish responses to different guidance methods and reviewing behavioural solutions. The results indicated that bubble curtains had little potential for eel guidance, while the novel “dancing rods” barrier showed potential for guiding salmon smolts. For post-spawning trout kelts, local flow injections triggered avoidance, suggesting engineered currents can aid behavioural guidance. The thesis also explored heart rates of salmon smolts in a social context, showing that isolation from group increases experienced stress. Overall behavioural guidance can be a valuable part of adaptive, site-specific downstream strategies when tailored to fish biology and local hydraulic conditions, although it is unlikely to become a universal fix. By integrating ecohydraulics, fish behaviour, and stress physiology, this thesis advances knowledge on protective tools for downstream migrants in fragmented rivers.

• Link to full record
• Link to dissertation as file

Informationstekniken skapar nya möjligheter för enskilda. En sådan möjlighet är användandet av tekniska verktyg för anonymitet för att överföra information utan att identifieras. En annan är att kryptera information så att den blir oåtkomlig för den som inte vet lösenordet. Den här typen av verktyg utvecklas bland annat för att kunna användas av dissidenter i auktoritära stater – men tekniken känner inga gränser.

I avhandlingen utreds hur straffrätten som medel för att säkra skyddsintressen förhåller sig till en konflikt mellan å ena sidan tekniska verktyg för kryptering och anonymitet, å andra sidan straffprocessuella möjligheter till informationsåtkomst. Ämnet undersöks genom att den här konfliktlinjen sätts i relation till gränserna för kriminalisering som skapats för att skydda den enskildes personliga integritet – olaga integritetsintrång i brottsbalkens 4 kap. 6 c §.

I slutsatserna anges bland annat att problemen för straffrätten i anonyma nätmiljöer är ett utflöde av en principiell konflikt mellan två motstående former av rättighetsskydd; en konflikt som blir särskilt tydlig i förhållande till integritetsbegreppet. Samtidigt nås slutsatsen att det finns goda möjligheter att genom förändringar i den undersökta regleringens konstruktion göra denna mer ändamålsenlig i anonyma nätmiljöer.

• Link to full record
• Link to dissertation as file