Hur kan ny forskning snabbare omsättas i det dagliga arbetet i vården och göra verklig skillnad för människor i Värmland? Den frågan stod i centrum när den årliga forskningskonferensen Forum Värmland arrangerades den 11 februari.
”Vad är bäst för Ester?”
Lars Christensen, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Värmland, inledde dagen med den välkända frågan: ”Vad är bäst för Ester?”
Uttrycket syftar på samverkansmodellen ESTHER från Jönköpings län, där ”Ester” är en symbol för patienten. Frågan fungerar som kompass i utvecklingen av en personcentrerad vård – med utgångspunkt i patientens behov, förmågor och förväntningar.
– Kärnan är god samverkan mellan kommuner, vårdcentraler och sjukhus för att skapa en sammanhängande och trygg vardag för den enskilde patienten, säger Lars Christensen.
Jönköping har under lång tid legat i topp i nationella jämförelser av vårdkvalitet och vårdproduktion – ett resultat som ofta kopplas till det konsekventa arbetet med ESTHER-modellen.
Samverkan för att nå hela vägen
Margareta Friman, prorektor vid Karlstads universitet, hälsade välkommen och betonade vikten av samarbete, både regionalt och internationellt, för att forskningen ska få genomslag.
– Vi har i dag många forskningsresultat som, om de implementeras i vården, skulle ge värmlänningen en evidensbaserad vård av hög kvalitet, säger Cecilia Olsson, professor i omvårdnad vid Karlstads universitet och projektledare för Forum Värmland.
Cecilia Olsson framhåller att patienter, professioner och forskare behöver samverka genom hela processen.
– Patienternas perspektiv är avgörande. När de är delaktiga från idéstadiet till införandet av nya arbetssätt ökar både kvaliteten och genomförbarheten i vården, säger Cecilia Olsson.
Fokus på hur kunskap blir verklighet
Trots stora forskningsframsteg stannar många resultat i vetenskapliga publikationer. Under konferensen diskuterades därför hur kunskap kan omsättas i klinisk vardag och hur chefer, medarbetare och patienter kan involveras i förändringsarbetet.
Keynote-talare var Ann Catrine Eldh, professor vid Linköpings universitet, som gav ett aktuellt perspektiv på implementeringsforskningens betydelse för personcentrerad vård. Implementeringsforskning handlar om att förstå vad som hindrar och underlättar att ny kunskap faktiskt används – både på kort och lång sikt. Det rör frågor om ledarskap, medarbetarskap och patientdelaktighet.
– Framgång går inte att kopiera rakt av. Vi måste förstå både våra egna och patienternas förutsättningar, betonade hon.
Två nycklar till säker vård av hög kvalitet
Ann Catrine Eldhs forskning kretsar kring två nära sammanlänkade områden: kunskapsimplementering och patientdelaktighet. Det handlar om att identifiera hinder och möjligheter för evidensbaserad praktik och samverkan mellan olika aktörer, och att utveckla metoder som säkerställer att vården ges utifrån bästa tillgängliga kunskap.
– Patientdelaktighet och implementering är avgörande pusselbitar för att minska glappet mellan den vård som ges och den vård vi vet borde ges, säger Ann Catrine Eldh.
För att lyckas krävs strukturer som ger både medarbetare, chefer, patienter och närstående reella möjligheter att vara delaktiga – före, under och efter förändringsprocesser, menar hon.
– Personcentrerad vård kräver mer än goda intentioner, den kräver kunskap om hur förändring sker i praktiken, säger Helen Wadensjö, enhetschef vid Centrum för klinisk forskning i Region Värmland. Implementeringsvetenskap ger oss verktygen att säkerställa att evidensbaserade arbetssätt verkligen kommer patienterna till del.
Helene Wadensjö beskriver Forum Värmland som en viktig mötesplats för gemensamt lärande.
Aktuell forskning från Värmland
Under dagen presenterades flera aktuella forskningsprojekt från Karlstads universitet och Region Värmland, bland annat:
- Kommunikationsverktyg vid långvarig smärta – metoder för att förbättra dialogen, öka förståelsen och minska stress i parrelationer.
- BETTER-projektet – där kontaktsjuksköterskor i den värmländska cancervården utvecklat sitt arbete med att samtala om sexualitet med patienter.
- Digitalisering i vården – om digitala lösningar är tillfälliga trender eller kan bidra till en mer personcentrerad vård.
Konferensen avslutades med ett panelsamtal om de strukturella hinder och konkreta möjligheter som påverkar implementeringen i vardagen och vad som faktiskt krävs för att skapa en mer sammanhållen och patientnära vård.
– Personcentrerad vård är något alla vill uppnå, men den blir verklighet först när vi lyckas omsätta intentioner i praktiskt handlande, säger Maria Larsson, professor i omvårdnad vid Karlstads universitet. Vi behöver synliggöra både strukturella hinder och konkreta möjligheter i vårdens vardag som påverkar implementeringen.
Bästa poster
Under konferensen uppmärksammades också Forum Värmlands bästa poster. Utmärkelsen gick till Mersiha Velic, oral hälsa på Karlstads universitet, för postern ”Kariesfria barn i sårbara områden – Föräldrars och samhällets hälsofrämjande betydelse”. Bidraget lyfter vikten av förebyggande arbete och samverkan mellan familj, vård och samhälle för att stärka barns munhälsa – ett tydligt exempel på forskning med direkt relevans för invånarnas hälsa i Värmland.
Forum Värmland visar att vägen från forskning till patientnytta inte är självklar, men att den kan bli kortare genom samverkan, delaktighet och systematiskt förändringsarbete.
