En nyligen avslutad studie av svenska reglerade älvar, däribland Emån, Klarälven och Ätran, har kastat ljus över hur samverkan och styrning av vattenförvaltning fungerar i Sverige. Forskare från Karlstads universitet har identifierat flera viktiga hållbarhetsutmaningar kopplade till vattenreglering, inklusive klimatarbete, översvämningsrisker och biodiversitet.
Studien visar tydliga tecken på att de över 100 vattenråd som bildats i Sverige, vilka ansvarar för förvaltning av avrinningsområden, ofta saknar ett helhetsperspektiv på vattenförvaltning. Trots att ett grundläggande syfte med dessa råd var att skapa en bredare och mer integrerad förvaltning, saknas representanter för översvämningsrisker i de tre vattenråd som undersökts.
-Vi har sett att vattenråden sammanväger olika intressen som jordbruk, biodiversitet, energiproduktion och översvämningsriskhantering på den riktigt lokala nivån, men det finns en brist på strukturer som skapar helhetssyn ovanför denna nivå, säger Beatrice Hedelin, docent i risk- och miljöstudier och en av forskarna i gruppen.
Splittrad lagstiftning och myndighetsorganisering
En av de största utmaningarna som identifierades är att lagstiftning, myndighetsorganisering och finansiering är uppdelade i olika områden som klimatanpassning, naturvård och energi. Detta leder till att prioriteringar och avvägningar inte görs strategiskt på en högre nivå, vilket resulterar i att miljöarbetet blir mindre effektivt.
Vilka åtgärder som genomförs och var de görs beror i stor utsträckning på vilka personer som kan söka finansiering för miljöåtgärder, snarare än på det faktiska behovet. Detta kan leda till att pengar spenderas på att hantera symptom av ogenomtänkt utveckling snarare än på strategiska beslut för en hållbar samhällsutveckling.
Rekommendationer för förbättring
Forskarna har formulerat flera rekommendationer till myndigheter för att förbättra arbetet med vattenförvaltning. Några av dessa inkluderar:
- Utveckla tvärstrukturer i organiseringen på nationell och regional nivå för tydligare avvägningar mellan politikområden som kopplas ihop av vattenregleringen.
- Fortsätt stödja lokala aktörsnätverk som vattenråd och älvgrupper.
- Dra nytta av dessa aktörsnätverk i omprövningsprocesserna för vattenkraften.
- Utbilda de som utformar och driver samverkan i styrning och samverkan.
Pandemin påverkade genomförandet
Coronapandemin som inträffade mitt under projektet tvingade forskarna att genomföra alla intervjuer via telefon istället för att resa och träffa vattenråd och andra i älvområdena.
-Det gick bra och gav oss mer tid att göra fler studier i projektet än vi hade planerat, säger Beatrice Hedelin.
Studien kommer att fortsätta med ytterligare forskning om samverkan och reglerade älvar. "Vi har lärt oss mycket om hur samverkan och styrsystem interagerar och vi är fast beslutna att bidra till en mer hållbar vattenförvaltning i Sverige," avslutar forskargruppen.
- Läs mer i studien Collaboration Adrift: Factors for Anchoring into Governance Systems, Distilled from a Study of Three Regulated Rivers här.
