Snabb höjdtillväxt kan vara positivt för fiberlängden i svensk granved enligt en studie på ved från en av Sveriges bördigaste skogar.
– Långa fibrer ger starka produkter av papper och kartong tack vare ökat antal bindningar, säger Björn Sjöstrand, docent i kemiteknik vid Karlstads universitet. Fördelen med ökad styrka breddar användningsområdet och man kan uppnå samma styrka med mindre materialåtgång.
Utgångspunkten för studien var att testa hypoteser inom vedbildning där trädens storlek och tillväxt styr vilken ved som bildas, snarare än vedens ålder. Provmaterialet kom från cirka 40-årig 25 meter hög granskog.
Studien av fiberlängder har nyligen publicerats i en vetenskaplig artikel i tidskriften Holzforschung. Resultaten pekar på att många långa fibrer kan bildas i träd som växer snabbt på höjden, och redan i relativt ung ålder. Fiberlängderna i vedproverna var längre än förväntat. Studien visar också att det så kallade typvärdet verkar stabilare och bättre för att karakterisera fiberlängden, jämfört med både medel- och medianvärden. Detta centralmått skulle med andra ord kunna komplettera de idag använda specifikationerna för att karakterisera långfibrig pappersmassa.
Positiva resultat för fortsatta studier
För att identifiera skog, eller odla skog för framtiden med en högre andel långa fibrer, är resultaten också uppmuntrande. Pilotstudien ger inga säkra svar, men indikerar att det går att utveckla bättre förklaringsmodeller för att beskriva fiberlängderna.
Provmaterialet kommer från en skog där berggrunden, så kallad hyperit, ger extra bra bördighet. Skogen ligger nära Mölnbacka norr om Karlstad där den årliga volymtillväxten är cirka fyra gånger högre än medelvärdet för landet. Där har även Sveriges hittills högsta uppmätta gran på drygt 49 meter vuxit. Vidare analyser av förklaringsvariabler samt andra virkesegenskaper pågår.
– Även om omfattningen av studien är relativt begränsad ligger resultaten i linje med hypoteser som lanserats internationellt, säger Armas Jäppinen, SkogD och affilierad forskare vid Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper på Karlstads universitet. Skulle resultaten från fiberlängdstudien visa sig vara mer generella, och gälla även för andra skogar med motsvarande skogsskötsel och goda växtbetingelser, kan det vara mycket värt.
Forskning för en cirkulär bioekonomi
Forskningen har genomförts genom ett ämnesöverskridande samarbete vilket varit en styrka. Armas Jäppinen som är SkogD i virkeslära, har identifierat, valt ut prover och inhämtat veden tillsammans med Mikael Perstorper, adjungerad professor i byggteknik vid Karlstads universitet. Carl Moser, postdoc på KTH, har kokat pappersmassa från vedproven, och Björn Sjöstrand har analyserat själva fibrerna. Kompletterande studier av egenskaper hos sågat virke från materialet pågår.
Forskningen genomförs inom forskningsmiljön Pro2BE, Processer och Produkter för en cirkulär bioekonomi, vid Karlstads universitet. Pro2BE fokuserar på forskning och utbildning för omvandlingen till en bioekonomi baserad på hållbara och förnybara resurser samt på utvecklingen av skogsindustrin.
Läs mer här: Fiber length characteristics of Norway spruce (Picea abies) trees with fast height growth
