I artikeln ”Swedish societal transformation and the question of tax incentives for charitable contributions to civil society” aktualiserar Nick Dimitrievski, lektor i finansrätt vid Handelshögskolan, frågan om det är möjligt att tala om ett skifte i statens kontroll av finansieringen av civilsamhället.
Frågan om hur den svenska välfärden ska organiseras i en alltmer marknadsstyrd ekonomi är högaktuell. Det offentligas reträtt från tidigare åtaganden genom avregleringar och New Public Management reformer samt statens ambition att lyfta fram ideella aktörer som potentiella välfärdsutförare kan förstås som en illustration av två pågående samhällsomvandlingsprocesser.
– Samtidigt är det i förståelsen av skattelagstiftningen och de fördelar som den kan ge enskilda individer, ideella eller kommersiella aktörer som förändringar kan åstadkommas såväl i mönstren för som vår förståelse av välgörenhet och givande, förklarar Nick Dimitrievski.
I artikeln lanserar Nick Dimitrievski uttrycket ”ideell skatteväxling” i syfte att diskutera denna frågeställning. Artikeln tar även upp hur idéer, positioner och policyinitiativ utformas och presenteras i den svenska samtids- och skattepolitiken. Tesen om en ressentimentsmotiverad diskursiv frontlinje; parallell med det offentliga samtalet om välfärd och civilsamhälle drivs i artikeln.
Hur kan artikelns innehåll sättas i en samhällskontext?
– Skatteincitamentsområdet för donationer är satt i rörelse, förklarar Nick Dimitrievski. Idag finns en möjlighet att få en inkomstskatterättslig skattereduktion för fysiska personer som ger penninggåvor till vissa, på förhand godkända, ideella mottagare. Gåvor som lämnas av exempelvis företag berättigar däremot inte till skattereduktion. Regeringen har alldeles nyligen tillsatt en utredning som ska se över denna fråga. Syftet är att skapa skatteincitament som bidrar till ökade donationer till ideella organisationer.
Förklara begreppet ”ideell skatteväxling”
– Social rättvisa och likformighet påverkar inte längre hur de svenska inkomstskattebaserna utformas, säger Nick Dimitrievski. Framförallt märks denna skattepolitiska omorientering i det sätt på vilket den indirekt ställer hållbar finansiering av välfärden med hjälp av inkomstskattebaser som gynnar ekonomisk tillväxt mot en omförhandling av det svenska samhällskontraktet. Det samhällskontrakt som tidigare byggt på en stark välfärdsstat och breda folkrörelser är idag föremål för en omförhandling i riktning mot en välfärdsstat i samverkan med filantroper, privata donationer, välgörenhet och ideell sektor.
– Det är en pågående samhällsomvandling med delvis samlad acceptans i ett politiskt höger och vänsterperspektiv. Dessa faktorer kommer, på sikt, antagligen leda till förändringar i relationen mellan statsbidrag och andra stöd i form av skatteincitament till civilsamhället. Begreppet ”ideell skatteväxling” som jag lanserar i artikeln blir alltså i detta sammanhang en åtgärd där kostnaden för statliga bidrag i något större utsträckning växlas mot olika former av skatteincitament som träffar civilsamhället.
Vilka slutsatser har du kommit fram till?
– I min undersökning varnar jag samtidigt för en sådan utveckling. En ideell skatteväxling som inte viktas mot socialpolitiska beskattningsprinciper och demokratiperspektiv kommer sannolikt accelerera pågående samhällsförändringar. En annan reflektion kopplar till den skattetekniska lagkonstruktionen av avdragsrätten/skattereduktionen för företag. Att göra den alltför vidlyftig har sina nackdelar i ett samhällsperspektiv. Som ett exempel anger jag att resursstarka (välbärgade) givare, på sikt, kan komma att få oproportionerligt inflytande över civilsamhällets ändamålsinriktning och finansiering, utan någon form av ansvarsskyldighet för denna obalans.
På vilket sätt kan din forskning användas till förbättringar?
– Min undersökning blottlägger inte bara de drivkrafter som ligger bakom dessa förändringar i skattelagstiftningen utan lyfter även fram hur en del av de skatteteoretiska ”rötter” som varit del av vårt skattesystem sedan den genomgripande skattereformen på 1990-talet förändrats/frångåtts. I en tid när det råder brist på för samhället policyrelevant forskning blir denna undersökning ett viktigt bidrag till en sådan diskussion. Det blir allt viktigare även för skattejurister att argumentera för rättsprinciperna. Ekonomer arbetar exempelvis med incitament och sociologer med beteenden. Vi måste berätta mer om principernas funktion. På detta sätt kombinerar min undersökning förklaringar av samhällets komplexa problem i relation till gällande inkomstskatterätt och skatterättens djupstrukturer.
Vilket mottagande har din artikel fått?
– Artikeln har fått ett mycket gott mottagande i sociala medier, och inte minst från den internationella tidskriften Nordic Tax Journal som accepterade dess omfattning på ca 28 sidor i ett dubbelblint granskningsarbete.
