Britt-Inger Keisu är ny professor i sociologi vid Karlstads universitet. Hon kommer närmast från Umeå universitet och forskar om makt, samverkan och konflikt – med inriktning på urfolks- och minoritetsrättigheter i Arktis.
– Kunskapen om urfolk och arktiska minoriteter är låg. Här har akademin både ett ansvar och en möjlighet att utveckla forskning och undervisning – och där hoppas jag att min forskning kan bidra, säger Britt-Inger Keisu.
Britt-Inger Keisu har de senaste åren studerat renskötande samer, tornedalingar och kväner/norgefinnar. Just nu leder hon två projekt. Det ena handlar om genus, rasifiering och plats med fokus på renskötares arbetsmiljö inom koncessions- och skogssamisk renskötsel i Norrbotten. Det andra projektet utforskar samverkan och förhandlingar mellan samebyar och privatägda och statliga aktörer, men även brist på samverkan.
– I norr påverkas renskötseln av klimatförändringar, rovdjur och olika industrier – från exempelvis energibolag och skogsbruk till Försvarsmaktens expansion och Trafikverkets projekt, säger Britt-Inger Keisu. Målet är att utveckla mer jämlik samverkan, med särskilt fokus på skogs- och koncessionssamebyar som ofta hamnat i skymundan i tidigare forskning.
Hur ser du på sociologins roll i samhället – hur kan forskningen göra skillnad?
– Sociologin spelar en viktig roll i att förstå och förklara hur och varför ojämlikhet uppstår i samhället samt vilka faktorer som bidrar till ett jämlikt samhälle. Ett exempel är min forskning i norra Sverige, där stora industrisatsningar för den hållbara omställningen möter samernas rätt att bedriva renskötsel och där det finns tydliga maktobalanser mellan industri och rennäring. Förändringarna innebär ökade anspråk på mark och naturresurser där nya konflikter kan uppstå och tidigare fördjupas. Sociologin erbjuder verktyg för att analysera hur kön, klass och etnicitet påverkar dessa processer – hur ojämlikhet upprätthålls, men också hur den kan utmanas och förändras.
Vad hoppas du att din forskning kan bidra med?
– Kunskapen om urfolk och arktiska minoriteter är låg, men intresset ökar. Här har akademin både ett ansvar och en möjlighet att utveckla forskning och undervisning – där jag hoppas kunna bidra. Jag ser också vikten av att värna akademins roll i samhället, särskilt i tider då kunskapsfientliga krafter växer. Fri forskning och kunskapsbildning är grundbultar i en livskraftig demokrati, vilket vi alla – anställda och studenter – behöver hjälpas åt att försvara.
Vad lockade dig till Karlstads universitet?
– Jag befinner mig i en fas i livet som många kan känna igen sig i – barnen har flyttat hemifrån, och det känns spännande att bo på en ny plats. Det som lockade mig till Karlstad är universitetets betoning på samverkan mellan forskning och samhälle, något som ligger nära min forskning. Jag uppskattar den kreativa miljö som uppstår i mångvetenskapliga sammanhang. Här sitter sociologer och genusvetare sida vid sida, och på samma institution som både socialt arbete och psykologi, vilket känns inspirerande.
