Andrea Schalley, professor i engelska, har beviljats finansiering från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) för att bedriva forskning på heltid under 2025–2026. Hon kommer att färdigställa en monografi om språkbevarande, där hon sammanfattar och sätter in ett decennium av forskning i ett större sammanhang.
– Jag är mycket tacksam för detta stöd från RJ och möjligheten att få ägna mig helhjärtat åt min forskning, säger Andrea Schalley. Målet är att färdigställa en monografi som sammanfattar och kontextualiserar den omfattande forskning om språkbevarande som jag och mina forskarkollegor genomfört de senaste tio åren, och att publicera den med öppen tillgång, vilket är en mycket välkommen fördel.
Andrea Schalley hoppas att hennes arbete ska vara till nytta för experter inom flerspråkighet, men också för studenter på kandidat- och masternivå, inom lärarutbildning samt för praktiker såsom lärare, logopeder och socialarbetare.
Vad är fokus för din monografi?
– Boken kommer att erbjuda en översikt som integrerar språkliga perspektiv med sociala, affektiva och pedagogiska dimensioner av språkbevarande, både ur ett samhälls- och individuellt perspektiv. Med tanke på flerspråkighetens utbredning i samhället och politiska och utbildningsrelaterade debatter som följer är det avgörande att vi har gedigen evidens att stödja våra beslut på.
Vad inspirerade dig att välja detta forskningsområde?
– Mitt intresse för flerspråkighet väcktes när jag fick egna barn som vi uppfostrade tvåspråkigt. Som språkvetare var det självklart för mig, men i Australien – där vi bodde då – mötte jag många föräldrar som inte uppfostrade sina barn på sina modersmål. Detta väckte mitt intresse för språkbevarande i hemmet. Utöver ett allmänt akademiskt intresse har jag insett att språkbevarande är nära kopplat till individers och familjers välbefinnande och till samhällelig sammanhållning, vilket är avgörande för en sund och meningsfull utveckling av både individer och samhällen.
Vad hoppas du uppnå med din forskning?
– Jag vill sammanställa och stärka vår kunskap om vad som främjar eller hindrar att människor fortsätter använda sina modersmål. Familjer med minoritets- eller migrationsbakgrund har ofta svårt att behålla sitt modersmål, och många språk är hotade. Varför överförs vissa språk vidare medan andra inte gör det? Vilka förutsättningar behöver vara uppfyllda för att det ska ske? Vilka omgivningsfaktorer spelar roll? Och vad vet vi om konsekvenserna när språk överförs eller inte? Det är dessa frågor jag hoppas kunna besvara i min bok.
Läs mer om bokprojektet på rj.se: www.rj.se/bidrag/2024/att-halla-sprak-i-bruk-sociala-affektiva-och-pedagogiska-dimensioner-av-sprakbevarande/
