Mikael Granberg

Jag är professor i statsvetenskap och forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker (CSR). Min forskning riktar ljuset mot en av vår tids mest brännande frågor: Hur klarar – eller misslyckas – våra politiska system och vårt samhälle hanteringen av snabbt föränderliga klimat- och samhällsrisker? Som vice ordförande i styrelsen för Centrum för naturkatastroflära (CNDS) vid Uppsala universitet ingår jag i ett av Sveriges mest dynamiska forskningsnav kring naturkatastrofer och samhällens motståndskraft. Inom CNDS möts samhällsvetare, klimatforskare och säkerhetsexperter för att förstå vad som krävs när riskerna blir komplexa, samtidiga och svårförutsägbara.

Internationellt är jag affilierad forskare vid The Climate Change Adaptation Lab (CCAL), La Trobe University i Melbourne, Australien. Där medverkar jag i forskning som inte bara studerar klimatförändringar – utan fokuserar på hur klimatet förändrar samhällen, maktrelationer och människors livsvillkor i realtid.

Min forskning kretsar kring politisk styrning, institutionell förändring och klimatpolitikens ideologiska grundvalar. Jag använder nyinstitutionella perspektiv för att analysera hur politiska system definierar problem, fördelar ansvar och begränsar handlingsutrymmen – ofta utan att vi ser det.

Under de senaste åren har en tydlig slutsats vuxit fram: Samhällets hantering av klimatförändringar präglas av en djupgående styrningskris. Inte därför att vi saknar kunskap – utan därför att våra institutioner inte är designade för de samhällsförändringar vi nu står inför.

Jag är särskilt intresserad av frågor som: Hur påverkar ideologi och normer själva definitionen av klimatförändringar som samhällsproblem? Vilka lösningar möjliggörs – och vilka utesluts – av våra politiska föreställningar? Vad krävs för att politisk styrning ska bli verkligt handlingskraftig i en tid av accelererande klimatrelaterade kriser?

Min forskning har omfattat: - demokratiutveckling i stater utan demokratiska traditioner - digitaliseringens effekter på medborgardeltagande - sociala rörelsers förändrade roll i välfärdsstaten - lokalsamhällens hantering av klimatförändringens konsekvenser Denna mångsidighet ger mig ett brett perspektiv på makt, politik och samhällsförändring – en nödvändighet för att förstå dagens komplexa risklandskap.

Jag vill bidra till en mer realistisk, mer politiskt och ideologiskt medveten förståelse av vad politiska system faktiskt behöver för att klara klimatkrisens krav. Målet är inte bara att analysera styrningens begränsningar – utan att synliggöra möjligheter till förändring.

Mina senaste publikationer

Jag har tillsammans med Nazem Tahvilzadeh varit redaktör (och författa två kapitel) för antologin Demokratiska kommuner – moderna tider (2025). Antologin hittar du här. 

Jag har tillsammans med Ioannis Rigkos författat artikeln "Exploring democracy in the anthropocene: The case of practices of collective care" (2024). Information om artikeln finns här.

Jag har tillsammans med Karl-Arvid Färm författat rapporten "Medierna och energipolitiska beslut" (2024) på uppdrag av Institutet för mediestudier. Rapporten hittar du här.

Jag har tillsammans med Leigh Glover författat boken Climate Change as Societal Risk: Revealing Threats, Reshaping Values (2023). Information om boken finns här.

Jag har tillsammans med Evangelia Petridou, Jörgen Sparf, Per Becker och Beatrice Onn författat artikeln "Pandemic responses at the subnational level: Exploring politics, administration, and politicization in Swedish municipalities" (2022). Artikeln finns att läsa här. 

Jag har, tillsammans med Ingemar Elander och Stig Montin, författat artikeln "Governance and planning in a ‘perfect storm’: Securitising climate change, migration and Covid-19 in Sweden" (2022). Artikeln finns att läsa här. 

Jag har tillsammans med Anthony Greenfield och Susie Moloney författat artikeln "Climate emergencies in Australian local governments: From symbolic act to disrupting the status quo" (2022). Artikeln finns att läsa här. 

Jag har, tillsammans med Jörgen Sparf, Evangelia Petridou och Beatrice Onn författat rapporten "Kommunal organisering av pandemirespons: En realtidsstudie av lokal resiliens" (2021). Du hittar rapporten här. 

Jag har, tillsammans med David Olsson och Andreas  Öjehag-Pettersson, författat artikeln "Building a sustainable society: Construction, public procurement policy and ‘best practice’ in the European Union" (2021). Artikeln finns att läsa här. 

Jag har, tillsammans med Stig Montin, författat artikeln A. & Granberg, M. "Corona, krishantering och demokrati: Om meddelarfrihet vid en extraordinär händelse (2021). Artikeln finns att läsa här.

Jag är, tillsammans med Stig Montin, författare till den femte genomgripande reviderade upplagan av "Moderna kommuner" (2021). Du hittar information om boken här.

Jag har tillsammans med Leigh Glover författat artikeln "The politics of maladaptation" (2021) publicerad open access i tidskriften Climate. Artikeln finns att läsa här.

Jag har tillsammans med Ann-Catrin Andersson författat artikeln "Transforming local climate adaptation organization: Barriers and progress in 13 Swedish municipalities" (2021) publicerad open access i tidskriften Climate. Artikeln finns att läsa här.

Jag har tillsammans med Leigh Glover författat artikeln "The climate just city" (2021) publicerad open access i tidskriften Sustainability. Artikeln finns att läsa här.

Jag är medförfattare till artikeln "Covid-19 and Sweden’s exceptionalism—a spotlight on the cracks in the social fabric of a mature welfare state" (2021) publicerad som access i tidskriften Public Money & Management. Artikeln finns att läsa här.

Jag är tillsammans med Erik Persson författare till artikeln "Implementation through collaborative crisis management and contingency planning: the case of dam failure in Sweden" (2020) publicerad open access i tidskriften Journal of Risk Research. Artikeln finns att läsa här.

Jag har, tillsammans med Leigh Glover, författat boken The Politics of Adapting to Climate Change (2020). Mer information om boken hittar du här.

Jag är medförfattare till artikeln "Sustainable development and cross-disciplinary research education: Challenges and opportunities for learning" (2020) publicerad som open access i tidskriften Högre Utbildning. Artikeln finns att läsa här.

Jag handleder doktorander och masterstudenter samt undervisar på  grundutbildnings-, master- och forskarutbildningskurser.

Jag samverkar med flera externa aktörer och talar ofta på olika evenemang riktade till aktörer i privat och offentlig sektor om aspekter av klimatpolitik. Jag sitter bl.a. i styrgruppen för Karlstads kommuns "Klimatneutrala Karlstad" samt i innovationsteamet för Karlstad kommuns klimatomställning.

Jag har tillsammans med Nazem Tahvilzadeh varit redaktör för antologin Demokratiska kommuner – moderna tider (2025). Antologin hittar du här.

Om boken: Den kommunala politiken och förvaltningen är centrala komponenter i medborgarnas vardag och i samhällsutvecklingen i stort. Stig Montin har genom sin forskargärning spelat en avgörande roll för att fördjupa förståelsen av det kommunala landskapet. Som en av förgrundsgestalterna inom svensk kommunforskning har han inspirerat studenter, politiker och tjänstepersoner både i Sverige och internationellt. I boken samlas forskare för att i dialog med Montins forskning belysa samtida kommunpolitiska och organisatoriska frågor.

Tillsammans med Hartmut Fünfgeld och Susie Moloney är jag redaktör för Edvard Elgars “Handbok on Local Government and Climate Change”. Boken ska publiceras 2027, så arbetet med att rekrytera kapitelförfattare har precis påbörjats.

Edvard Elgar beskriver sina handböcker på följande sätt: Våra auktoritativa handböcker består av specialbeställda, expertgranskade, originella kapitel som erbjuder omfattande analyser av varje ämne. Våra handböcker är unika i sitt forskningsfokus och, i många fall, ämnenas tvärvetenskapliga karaktär. Vi publicerar handböcker inom etablerade områden och inom framväxande områden som beskriver aktuell forskning och lägger fram nya forskningsagendor för framtiden. En blandning av seniora och unga forskare möjliggör en livlig debatt mellan kapitlen och uppmuntrar ambitioner att bana väg för framtida forskning.

Om handboken: Kommuner spelar en avgörande roll i att hantera klimatförändringarna på lokal och regional nivå. Kommuner har ofta varit pionjärer inom klimatåtgärder, deltagit i internationella nätverk och drivit strategier för utsläppsminskning inom energi, mobilitet och stadsutveckling. Utöver utsläppsminskning måste de också skydda invånare från klimatpåverkan som extremt väder, planera för motståndskraft och anpassning. Begränsade resurser gör integrerade strategier – såsom naturbaserade lösningar för grönare omställning, koldioxidlagring och kylning – särskilt värdefulla.

Tillsammans med högre nivåer (stat, EU, etc.) delar kommunerna ansvaret för klimatinterventioner. Detta är ett relativt nytt politikområde, format av politiska debatter om mål, hastighet i åtgärder och fördelning av kostnader och fördelar. Kommuner måste anpassa sig vertikalt inom flernivåstyrning och horisontellt mellan sektorer och externa aktörer, och balansera risker för ojämlika bördor med möjligheter att förbättra välbefinnande och omvandla ekonomier och infrastrukturer på ett hållbart sätt.

Klimatpolitik på lokal nivå är komplex och ofta polariserad, påverkad av konkurrerande politiska prioriteringar som ekonomisk tillväxt och konkurrens mellan kommuner. Dessutom skiljer sig kommuner globalt kraftigt åt i geografiskt läge, styrningsmodeller och resurser, och är utsatta för olika faror och har olika förmågor att hantera dessa. Det finns således ingen universell modell utan en kontextuell förståelse är avgörande för att analysera kommunernas roller och ansvar i arbete som tvingas fram av ett förändrat klimat.

Handboken om kommuner och klimatförändringar kommer att ge en vetenskaplig översikt över viktiga ämnen, strategier, metoder och utmaningar i samband med kommunalt beslutsfattande, planering och implementering av åtgärder. Ett centralt mål med boken är att ge insikter i aktuella utmaningar för kommunala klimatåtgärder, såsom de speglas i aktuella diskuterats i akademiska diskurser, och att lyfta fram lösningar genom att hänvisa till praktikbaserade fall där kommuner har lyckats eller misslyckats med att agera inför klimatförändringar.