Mikael Granberg

Jag är professor i statsvetenskap och forskare vid Centrum för forskning om samhällsrisker. Jag är forskare och vice-ordförande i styrelsen vid Centrum för naturkatastroflära (CNDS) som är ett centrum för forskning om naturkatastrofer vid Uppsala universitet. I CNDS samverkar forskare från Centrum för forskning om samhällsrisker med forskare från Uppsala universitet och Försvarshögskolan. Jag är också affilierad forskare vid The Climate Change Adaptation Lab, La Trobe University, Bundoora, Victoria, Australien. Labbet har en samarbetsorienterad, multidisciplinär och reflexiv ansats som syftar till att förstå komplexa klimatrisker och effekter och hur de påverkar vårt dagliga liv.

Jag disputerade i statskunskap vid Örebro universitet år 2004, blev docent i statskunskap vid samma lärosäte 2010 och är sedan 2016 professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.

Huvudfokus för min forskning är politisk styrning och organisering samt politiska processer i vid mening. Jag använder ofta ett nyinstitutionellt perspektiv i studier av detta. Välfärdsstatens utveckling, globalisering och ideologiska förskjutningar är fenomen som är av intresse och framförallt hur dessa förändringar påverkar politikskapandet. En alltmer central fråga för mig är om samhällets befintliga organisation av policy- och politikskapande har förmåga att hantera nya samhällsutmaningar kopplade till exempelvis ett förändrat klimat?

Mina forskningserfarenheter hämtas från empiriska områden som demokratiutveckling i länder utan demokratiska traditioner, ny informations- och kommunikationstekniks effekter på medborgardeltagande och politiska processer, sociala rörelsers förändrade roll i samhället under välfärdsstatens omvandling och, slutligen, det som tagit mest utrymme under senare år, samhällets hantering av globala klimatförändringar primärt genom studier på lokal nivå. En slutsats är att samhällets hantering av global klimatförändring lider av en styrningskris.

Mitt intresse för klimatförändringens politik blir alltmer fokuserat på ideologiska/normativa aspekter i den förda politiken och hur ideologi inriktar och avgränsar definitionen av klimatförändringar som samhällsutmaning och på de reella och/eller potentiella effekter detta har.

Pågående forskningsprojekt

Jag är forskare, tillsammans med med Mikael Karlsson (huvudsökande), Uppsala universitet, Daniel Linnvall, Uppsala universitet, och Kirsti Jylhä, Institutet för framtidsstudier, i det treåriga Formasfinansierade projektet "Att hantera komplexa problem". Projektet studerar komplexa och samhällshotande problem (wicked problems). Vi studerar klimatförändringar och covid-19-pandemin och jämför hur dessa två kriser har hanterats av samhället. Våra huvudfrågor är vad vi kan lära oss av skillnader och likheter i beslutsfattande mellan dessa kriser? Hur samspelet mellan forskare, politiska beslutsfattare och allmänhet har sett ut? Hur kan hanteringen av kriser förbättras? Vi kommer att närma oss dessa frågor genom samtal med en rad aktörer inom myndigheter, politik och media, samt genom attitydundersökningar och diskussioner med grupper av medborgare.

Jag kommer också under 2023-2024 ansvara för den svenska fallstudien (en av 35 fallstudier) i det globala forskningsprogrammet "Governing green transitions" (GoGreen: https://gogreen-project.com) lett av Jacob Torfing (RUC Roskilde), Eva Sørensen (RUC Roskilde) och Chris Ansell (UC Berkeley). Forskningsprogrammet är finansierat av Independent Research Fund Denmark. Grundtesen är att vi kan utveckla massor av tekniska lösningar för att minska CO2-utsläppen och  negativ miljöpåverkan men om kommuner, privata företag och medborgare misslyckas med att samarbeta kring den gröna agendan kommer vi aldrig nå några mål. Centrala frågor är 1) Hur samarbetar  offentliga, privata och tredje sektorsaktörer för att uppnå de gröna hållbarhetsmålen (SDGs)? 2) Vilka är konstellationerna av styrningsfaktorer  driver samskapande? Dessa frågor kommer studeras genom en uppdaterad version av Kiser-Ostroms institutionella analys- och utvecklingsramverk.

Mina senaste publikationer

Jag har tillsammans med Nazem Tahvilzadeh varit redaktör (och författa två kapitel) för antologin Demokratiska kommuner – moderna tider (2025). Antologin hittar du här. 

Jag har tillsammans med Ioannis Rigkos författat artikeln "Exploring democracy in the anthropocene: The case of practices of collective care" (2024). Information om artikeln finns här.

Jag har tillsammans med Karl-Arvid Färm författat rapporten "Medierna och energipolitiska beslut" (2024) på uppdrag av Institutet för mediestudier. Rapporten hittar du här.

Jag har tillsammans med Leigh Glover författat boken Climate Change as Societal Risk: Revealing Threats, Reshaping Values (2023). Information om boken finns här.

Jag har tillsammans med Evangelia Petridou, Jörgen Sparf, Per Becker och Beatrice Onn författat artikeln "Pandemic responses at the subnational level: Exploring politics, administration, and politicization in Swedish municipalities" (2022). Artikeln finns att läsa här. 

Jag har, tillsammans med Ingemar Elander och Stig Montin, författat artikeln "Governance and planning in a ‘perfect storm’: Securitising climate change, migration and Covid-19 in Sweden" (2022). Artikeln finns att läsa här. 

Jag har tillsammans med Anthony Greenfield och Susie Moloney författat artikeln "Climate emergencies in Australian local governments: From symbolic act to disrupting the status quo" (2022). Artikeln finns att läsa här. 

Jag har, tillsammans med Jörgen Sparf, Evangelia Petridou och Beatrice Onn författat rapporten "Kommunal organisering av pandemirespons: En realtidsstudie av lokal resiliens" (2021). Du hittar rapporten här. 

Jag har, tillsammans med David Olsson och Andreas  Öjehag-Pettersson, författat artikeln "Building a sustainable society: Construction, public procurement policy and ‘best practice’ in the European Union" (2021). Artikeln finns att läsa här. 

Jag har, tillsammans med Stig Montin, författat artikeln A. & Granberg, M. "Corona, krishantering och demokrati: Om meddelarfrihet vid en extraordinär händelse (2021). Artikeln finns att läsa här.

Jag är, tillsammans med Stig Montin, författare till den femte genomgripande reviderade upplagan av "Moderna kommuner" (2021). Du hittar information om boken här.

Jag har tillsammans med Leigh Glover författat artikeln "The politics of maladaptation" (2021) publicerad open access i tidskriften Climate. Artikeln finns att läsa här.

Jag har tillsammans med Ann-Catrin Andersson författat artikeln "Transforming local climate adaptation organization: Barriers and progress in 13 Swedish municipalities" (2021) publicerad open access i tidskriften Climate. Artikeln finns att läsa här.

Jag har tillsammans med Leigh Glover författat artikeln "The climate just city" (2021) publicerad open access i tidskriften Sustainability. Artikeln finns att läsa här.

Jag är medförfattare till artikeln "Covid-19 and Sweden’s exceptionalism—a spotlight on the cracks in the social fabric of a mature welfare state" (2021) publicerad som access i tidskriften Public Money & Management. Artikeln finns att läsa här.

Jag är tillsammans med Erik Persson författare till artikeln "Implementation through collaborative crisis management and contingency planning: the case of dam failure in Sweden" (2020) publicerad open access i tidskriften Journal of Risk Research. Artikeln finns att läsa här.

Jag har, tillsammans med Leigh Glover, författat boken The Politics of Adapting to Climate Change (2020). Mer information om boken hittar du här.

Jag är medförfattare till artikeln "Sustainable development and cross-disciplinary research education: Challenges and opportunities for learning" (2020) publicerad som open access i tidskriften Högre Utbildning. Artikeln finns att läsa här.

Jag handleder doktorander och masterstudenter samt undervisar på  grundutbildnings-, master- och forskarutbildningskurser.

Jag samverkar med flera externa aktörer och talar ofta på olika evenemang riktade till aktörer i privat och offentlig sektor om aspekter av klimatpolitik. Jag sitter bl.a. i styrgruppen för Karlstads kommuns "Klimatneutrala Karlstad" samt i innovationsteamet för Karlstad kommuns klimatomställning.

Jag har tillsammans med Nazem Tahvilzadeh varit redaktör för antologin Demokratiska kommuner – moderna tider (2025). Antologin hittar du här.

Om boken: Den kommunala politiken och förvaltningen är centrala komponenter i medborgarnas vardag och i samhällsutvecklingen i stort. Stig Montin har genom sin forskargärning spelat en avgörande roll för att fördjupa förståelsen av det kommunala landskapet. Som en av förgrundsgestalterna inom svensk kommunforskning har han inspirerat studenter, politiker och tjänstepersoner både i Sverige och internationellt. I boken samlas forskare för att i dialog med Montins forskning belysa samtida kommunpolitiska och organisatoriska frågor.

Tillsammans med Hartmut Fünfgeld och Susie Moloney är jag redaktör för Edvard Elgars “Handbok on Local Government and Climate Change”. Boken ska publiceras 2027, så arbetet med att rekrytera kapitelförfattare har precis påbörjats.

Edvard Elgar beskriver sina handböcker på följande sätt: Våra auktoritativa handböcker består av specialbeställda, expertgranskade, originella kapitel som erbjuder omfattande analyser av varje ämne. Våra handböcker är unika i sitt forskningsfokus och, i många fall, ämnenas tvärvetenskapliga karaktär. Vi publicerar handböcker inom etablerade områden och inom framväxande områden som beskriver aktuell forskning och lägger fram nya forskningsagendor för framtiden. En blandning av seniora och unga forskare möjliggör en livlig debatt mellan kapitlen och uppmuntrar ambitioner att bana väg för framtida forskning.

Om handboken: Kommuner spelar en avgörande roll i att hantera klimatförändringarna på lokal och regional nivå. Kommuner har ofta varit pionjärer inom klimatåtgärder, deltagit i internationella nätverk och drivit strategier för utsläppsminskning inom energi, mobilitet och stadsutveckling. Utöver utsläppsminskning måste de också skydda invånare från klimatpåverkan som extremt väder, planera för motståndskraft och anpassning. Begränsade resurser gör integrerade strategier – såsom naturbaserade lösningar för grönare omställning, koldioxidlagring och kylning – särskilt värdefulla.

Tillsammans med högre nivåer (stat, EU, etc.) delar kommunerna ansvaret för klimatinterventioner. Detta är ett relativt nytt politikområde, format av politiska debatter om mål, hastighet i åtgärder och fördelning av kostnader och fördelar. Kommuner måste anpassa sig vertikalt inom flernivåstyrning och horisontellt mellan sektorer och externa aktörer, och balansera risker för ojämlika bördor med möjligheter att förbättra välbefinnande och omvandla ekonomier och infrastrukturer på ett hållbart sätt.

Klimatpolitik på lokal nivå är komplex och ofta polariserad, påverkad av konkurrerande politiska prioriteringar som ekonomisk tillväxt och konkurrens mellan kommuner. Dessutom skiljer sig kommuner globalt kraftigt åt i geografiskt läge, styrningsmodeller och resurser, och är utsatta för olika faror och har olika förmågor att hantera dessa. Det finns således ingen universell modell utan en kontextuell förståelse är avgörande för att analysera kommunernas roller och ansvar i arbete som tvingas fram av ett förändrat klimat.

Handboken om kommuner och klimatförändringar kommer att ge en vetenskaplig översikt över viktiga ämnen, strategier, metoder och utmaningar i samband med kommunalt beslutsfattande, planering och implementering av åtgärder. Ett centralt mål med boken är att ge insikter i aktuella utmaningar för kommunala klimatåtgärder, såsom de speglas i aktuella diskuterats i akademiska diskurser, och att lyfta fram lösningar genom att hänvisa till praktikbaserade fall där kommuner har lyckats eller misslyckats med att agera inför klimatförändringar.