Crisis Lenses: Extending Cross-Border Crisis Training into VR är en del av INCREDILAB och gör det möjligt att träna för översvämningar, skogsbränder och andra storskaliga händelser som kräver samordning mellan länder, regioner, organisationer och intressenter.
– Att bygga upp den samordningen innan en verklig kris inträffar är både svårt och avgörande, säger Ala Sarah Alaqra, docent i informatik vid Handelshögskolan.

Crisis Lenses är ett virtual reality‑(VR) träningsspel som utvecklats inom projektet INCREDILAB.

– Crisis Lenses bygger på vårt gemensamma arbete i projektet med brädspelet Collaborate or Collapse, som designades för att stödja samverkande beslutsfattande i gränsöverskridande krisscenarier, säger Ala Sarah Alaqra. Medan brädspelet uppmuntrar till strukturerade diskussioner runt ett bord, utforskar Crisis Lenses hur digitala miljöer kan tillföra nya dimensioner till lärande och träning.

Hur får vi kaffebonden i Costa Rica, det lokala skogsprojektet i Ghana och de globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030 att tala samma språk? Det är den frågan som klimatforskaren Avit Bhowmik vid Karlstads universitet vill svara på i en ny publikation.

– Agenda 2030 är ett globalt löfte, men omställningen sker alltid lokalt. Vi behövde ett ramverk som binder ihop de två världarna, säger Avit Bhowmik, lektor i risk- och miljöstudier.

Agenda 2030 är ambitiös, komplex och ibland så övergripande att det är svårt för enskilda samhällen, organisationer eller projekt att veta hur de ska arbeta konkret. Det är utmaningen som den nya studien tar sig an.

Hur kan olika skalor mötas?

Att motivera och rusta unga för att agera mer klimatvänligt är en både nödvändig och utmanande uppgift för skolan. Erfarenheter från en internationell forskningsstudie bland gymnasieelever pekar på behov av balans i undervisningen, där elevernas riskuppfattning är den starkaste drivkraften för att vilja agera klimatsmart. Men studien visar även att en alltför stark betoning på risker snarare bidrar till ökad klimatångest än ett ökat engagemang och förändrat beteende.

Klimatförändringarna är idag den mest betydande globala utmaningen, med omfattande effekter på miljö, ekonomi, folkhälsa och social stabilitet. Skolan har därför en viktig roll i att undervisa barn och unga i klimatkunskap. 

En ny internationell analys visar en tydlig varningssignal, det senaste decenniet av klimatåtgärder har i stort misslyckats.
– Om utvecklingen fortsätter riskerar mänskligheten att hamna i ett okontrollerbart överskridande av planetens gränser, menar Avit Bhowmik, klimatforskare vid Karlstads universitet och medförfattare till studien.

Analysen, som publicerats av The Earth League, ett nätverk av ledande klimatforskare såsom Johan Rockström och John Schellnhuber, granskar tidsperioden sedan Parisavtalet antogs 2015. Resultatet är tydligt: världens samlade klimatinsatser har inte varit tillräckliga för att skydda klimatet eller planetens livsuppehållande system. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften One Earth.

När världens ledare samlas i Belém, Brasilien, för FN:s klimatmöte COP30, står en ny rapport i centrum för diskussionerna: 2025 års Global Tipping Points Report. Rapporten varnar för att flera av jordens kritiska klimatsystem närmar sig – eller redan har passerat – farliga trösklar. En av forskarna bakom rapporten är Avit Bhowmik, vid Karlstads universitet.

Rapporten är framtagen av Global Systems Institute vid University of Exeter och bygger på insatser från över 100 forskare världen över. Fokus ligger på att ge beslutsfattare och politiker en tydlig bild av hur nära vi är att utlösa oåterkalleliga förändringar i jordens ekosystem.

Amazonas passerat tipping point

– En av de mest oroande slutsatserna gäller Amazonas regnskog, ofta kallad "jordens lungor", säger Avit Bhowmik, forskare på risk- och miljöstudier. Enligt rapporten riskerar Amazonas ha passerat sin tipping point. 

Nu finns ett nytt nummer av Forskningsmagasinet med fokus på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Temat för andra utgåvan är – Energi.

I detta temanummer svarar forskarna bland annat på frågorna: Hur kan vi förena klimatnytta med hänsyn till miljö och samhälle i framtidens energisystem? Hur kan energikrävande papperstillverkning effektiviseras? Och hur når vi ett mer hållbart digitalt samhälle?

Vi får också möta forskaren som arbetare med ett projekt i Afrika där träkol byts mot pellets. Forskaren i företagsekonomi som pratar om motivation och återhämtning. Idrottsvetaren som berättar om varför vi ska röra på oss. Samt stress-och hälsoforskaren, som ger tips om hur man kan skapa bättre balans i vardagen.