David Scott

Min forskning undersöker hur marknadisering och managementinfluerade praktiker och idéer formar samtida styrning och organisering, samt vilka politiska konsekvenser dessa processer får. I huvudsak har mitt arbete fokuserat på två centrala uttryck för denna utveckling:

1) projektifiering, och
2) det ökade behovet av kunskap och expertis som styrningsverktyg.
 
Projektifiering

En central del av min forskning berör framväxten av projektifiering som ett dominerande sätt att organisera offentlig politik och förvaltning. I min doktorsavhandling (Dis)assembling Development: Organizing Swedish Development Aid through Projectification undersökte jag hur projektbaserade styrformer har kommit att prägla det svenska biståndet. Med utgångspunkt i assemblage-tänkande analyserade jag hur biståndsprojekt ”sammanfogas” genom samordning mellan olika aktörer; aktivering av expertis i form av modeller och ”best practices”; skapandet av marknader; samt anpassningen av biståndsverksamhet till en form av ”projekttid”. Min analys visade hur projektformatet fungerar som en avpolitiserad styrningsform genom vilken byråkratiska och administrativa logiker tränger undan politiska konflikter och motsättningar. En kortare version av detta resonemang finns som kapitel i boken Projectification of Organizations, Governance and Societies: Theoretical Perspectives and Empirical Implications.

Efter avhandlingens färdigställande har jag fortsatt att studera projektifiering i olika sammanhang. I ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet (ej huvudsökande) undersökte jag hur kvinnoorganisationer inom internationellt utvecklingssamarbete översätter sin aktivism för att passa projektformatets teknokratiska och byråkratiska krav, och därigenom i praktiken ägnar sig åt att ”projektifiera feminism”. Denna studie (medförfattad med Malin Rönnblom) publicerades i European Journal of Politics and Gender och valdes 2023 ut till tidskriftens studentläslista inom området Gender and International Relations.

För närvarande vidareutvecklar jag min forskning om projektifiering inom ramen för den gröna industriella omställningen i norra Sverige. I ett pågående forskningsprogram finansierat av Riksbankens Jubileumsfond studerar jag hur kommuners arbete med att skapa hållbara städer formas av projektformen och dess byråkratiska och teknokratiska praktiker.

 
Produktion av kunskap och expertis

En andra, delvis överlappande, del av min forskning fokuserar på hur kunskap och expertis - ofta motiverad av krav på mer ”evidensbaserad” politik - produceras och används som styrningsverktyg. Jag har särskilt studerat det praktiska arbete som krävs för att generera och sprida olika former av kunskap.

I en studie av Världsbankens "Gender Innovation Laboratories" analyserade jag arbetet med att utforma, genomföra och rapportera så kallade ”effektutvärderingar” (”impact evaluations”) och påpekar hur dessa skapar, snarare än neutralt reflekterar, könsojämlikhet som politiskt problem. Genom effektutvärderingar blir detta problem reducerat till ett fenomen som kräver teknokratisk och avkontextualiserad kunskap för att lösas. Denna typ av professionaliserad kunskapsproduktion riskerar därför att avpolitisera det arbete för kvinnors rättigheter som bedrivs inom internationella organisationer. Resultaten från denna studie (medförfattad med Elisabeth Olivius) publicerades i International Studies Quarterly.

Med utgångspunkt i dessa insikter har jag utvecklat ett teoretiskt ramverk för att analysera de många former av kunskapsproduktion - utvärderingar, analyser, granskningar, produktion av indikatorer etc. - som genomsyrar internationellt utvecklingssamarbete. Genom att knyta an till den ”praktikteoretiska vändningen” i internationella relationer (IR) argumenterar jag för att utvecklingsforskningen bör uppmärksamma de rutinartade och vardagliga praktiker genom vilka kunskap produceras, och hur dessa gör utvecklingsproblem synliga och styrbara. Detta teoretiska ramverk utvecklas i en artikel publicerad i Global Studies Quarterly.

 
Teori och metod

Jag använder ofta maktkritiska ansatser med rötter i poststrukturalistisk teoribildning i min forskning. Jag är särskilt intresserad av hur ansatser som exempelvis diskursteori, governmentality-studier och assemblage-tänkande kan översättas till empiriskt förankrade forskningsstrategier, och hur de kan användas för att kritiskt analysera de decentraliserade maktrelationer som präglar styrning och organisering i det moderna samhället.

Jag har ett särskilt intresse för assemblage-tänkande. Förutom att jag har använt begreppet analytiskt i flera artiklar har jag också introducerat det för en bredare svensk statsvetenskaplig publik, där det tidigare varit relativt okänt. Jag utvecklar dess analytiska potential i ett svenskspråkigt bidrag i ett specialnummer av Statsvetenskaplig Tidskrift.

Jag har undervisat på följande kurser:

Statsvetenskap A, Politiskt deltagande

Statsvetenskap B, Metod, analys och självständigt arbete 

Statsvetenskap C, Uppsatskurs 

Samhällsplanerarprogrammet, Samhällsvetenskaplig metod och uppsats

Feministiska perspektiv på politik

Internationell säkerhetspolitik

Politiskt deltagande (distanskurs)

Maktkritisk analys 

Policyanalys

Jag har en magisterexamen i statsvetenskap, bestående av studier i spanska och statsvetenskap från Karlstad universitet och har tidigare bland annat arbetat med biståndsutvärdering samt risk- och krisforskning.

Scott, D. (2025). Opening up the black box of knowledge production in international development: An intervention from a practice-theoretical perspective. Global Studies Quarterly 5(1), 1-6. 

Scott, D. (2024). Politik som assemblage: Hur sammansättningsbegreppet kan berika maktkritisk analys. Statsvetenskaplig Tidskrift 126(4), 777-793.

Scott, D. (2023). Entering the world of project making: Mobilizing assemblage thinking to unpack projects as political constructions. In Fred, M. & Godenhjelm, S (eds.). Projectification of Organizations, Governance and Societies: Theoretical Perspectives and Empirical Implications (pp. 57-73). Palgrave MacMillan.

Scott, D. & Olivius, E. (2023). Making gender known: Assembling gender expertise in international organizations. International Studies Quarterly 67(2).

Scott, D,. & Rönnblom, M. (2022). Projectifying feminism: Exploring the conditions for feminist politics in international development aid. European Journal of Politics and Gender 5(2), 250-266.

Scott, D. (2021). (Dis)assembling development: Organizing Swedish development aid through projectification. Karlstad: Karlstad University Studies.