Välkommen till Karlstads universitet

Forskarskolan fokuserar på två teman: Det ena är en innehållslig inriktning på två skolämnen historia och samhällskunskap. Det andra är en forskningstematisk inriktning på lärares arbete ur ämnesdidaktiskt perspektiv. 

Historia och samhällskunskap är ämnen med tydligt uppdrag att förhålla sig till en föränderlig värld. När samhället förändras påverkas förutsättningarna för undervisningen. Globalisering, mångkulturalitet, och skiftningar i det politiska klimatet ger nya perspektiv på både lärande och lärandets innehåll, vilket tydliggör behovet av ämnesdidaktik som skolutveckling. 

Historiedidaktik är ett förhållandevis väl utvecklat forskningsfält både i Sverige och internationellt, medan samhällskunskapsdidaktik är ett svagare utvecklat område. Men även om historiedidaktisk forskning kommit längre är det en stor brist på forskning om historieundervisning. Forskningen har främst behandlat läroplaner, läromedel och historiebruk i samhället. Forskarskolans licentiat-avhandlingar kommer att bidra till kunskapsutvecklingen inom båda ämnenas didaktik på ett signifikant sätt.

Forskarskolans andra fokus handlar om att avgränsa en forskningstematik. Vi har valt att sätta lärares arbete i fokus. Det finns flera skäl till detta. 

- Det finns en omfattande forskning om lärararbete i allmänhet men betydligt mindre om lärares arbete ur ämnesperspektiv
- Det finns anledning att tro att erfarna lärare har viktiga saker att berätta, och föra vidare till nästa generation lärare, som idag ofta inte formuleras och kommuniceras.
- Vår vetenskapliga kunskap om vad som händer i klassrummen är fortfarande svag. Inte minst gäller detta undervisningen ur ämnesperspektiv. De ämnen som är flitigast beforskade är matematik och naturvetenskap. Historia och samhällskunskap finns liten säker kunskap om. Saknar vi en säker kunskap om undervisningen vilar talet om förändring på bräcklig grund. Från vad till vad? 
- Ämnesdidaktik är ett kunskapsområde med potential att knyta samman ämneskunskaper med allmänna pedagogiska kunskaper. Inom lärarutbildningen och i professionen ställs inte sällan dessa båda kunskapsområden mot varandra. Vilket är viktigast? Ämne eller pedagogik? Den norske naturvetenskapsdidaktikern Sjöberg talar om ämnesdidaktik som en bro mellan ämnet och pedagogiken. Men det ämnesdidaktiska språket är svagt utvecklat. Ett syfte bakom forskarskolan är att bidra till att synliggöra lärares ämnesdidaktiska erfarenheter och insikter och därigenom bidra till att utveckla ämnesdidaktiska begrepp. 


Våra tre forskningsinriktningar kan var och en bidra till att utveckla detta ämnesdidaktiska språk. 

1) I vår första inriktning undersöker vi erfarna lärares berättelser om sin ämnesundervisning. Vi kan antingen intervjua dem med tanke på en övergripande undervisningsstrategi, eller med ett visst innehåll i fokus.

2) Inom vår andra inriktning studerar vi genomförd undervisning i klassrummet. Det handlar om grupper av lärare som tillsammans planerat undervisning kring ett visst lärandeobjekt, och hur lärarna i sin undervisning varierat uppläggningen för att nå så bra lärande som möjligt. Vi menar att erfarenheterna från sådana försök bör kunna tillgodogöras i klassrumsstudier av historia och samhällskunskap. 

3) Den tredje inriktningen handlar om lärares arbete med betyg och bedömning i historia och samhällskunskap. Alla lärare ägnar sig åt bedömning även om inte alla sätter betyg. I bedömningssituationer framträder både kunskapssyn och ämnesuppfattning. Dessa situationer är därför intressanta som ingång dels för att undersöka vad som bedöms och hur den sker, dels för att utforska vad som manifesteras som ämnenas fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenheter i klassrummen. Därtill reses många intressanta frågor om bedömningens summativa och formativa funktioner.