DAMI

Med rubriken ”Kan du inte försöka vinkla lite mer positivt? - klimatkrisen som försvann ur rubrikerna” genomfördes Anderseminariet på Karlstads universitet.

Isarna smälter, havsnivåerna stiger och extrema väderhändelser blir allt vanligare – både globalt och här i Värmland. Ändå har klimatfrågan tappat sin plats i nyhetsflödet. Varför är det så? Och hur kan medierna berätta om klimatkrisen på ett sätt som gör att människor orkar ta till sig allvaret.

Det var frågor som stod i centrum för höstens Anderseminarium vid Karlstads universitet som samlade några av landets mest erfarna klimatjournalister och forskare för att diskutera klimatjournalistikens utmaningar och möjligheter.

Socialtjänsten behöver kraftigt ökade resurser och förändrade arbetssätt för att nå barn som lever i utsatthet. Nästan tre gånger fler insatser skulle krävas för att alla barn med identifierad utsatthet ska få stöd. Det visar den nationella uppföljningen av socialtjänstens omställning (NUSO), baserad på cirka 22 000 barnavårdsutredningar från 134 kommuner.

– Resultaten ger oss en unik möjlighet att förstå vägen till insatser och att utveckla socialtjänsten mot en mer tillgänglig, förebyggande och kunskapsbaserad verksamhet, säger Birgitta Persdotter, ansvarig forskare vid Karlstads universitet.

För att bryta negativa spiraler och förebygga långsiktiga konsekvenser behöver socialtjänsten nå barn i ett tidigt skede. NUSO pekar på flera utvecklingsområden för att stärka det arbetet.

Socialtjänsten behöver kraftigt ökade resurser och förändrade arbetssätt för att nå barn som lever i utsatthet. Nästan tre gånger fler insatser skulle krävas för att alla barn med identifierad utsatthet ska få stöd. Det visar den nationella uppföljningen av socialtjänstens omställning (NUSO), baserad på cirka 22 000 barnavårdsutredningar från 134 kommuner.

– Resultaten ger oss en unik möjlighet att förstå vägen till insatser och att utveckla socialtjänsten mot en mer tillgänglig, förebyggande och kunskapsbaserad verksamhet, säger Birgitta Persdotter, ansvarig forskare vid Karlstads universitet.

För att bryta negativa spiraler och förebygga långsiktiga konsekvenser behöver socialtjänsten nå barn i ett tidigt skede. NUSO pekar på flera utvecklingsområden för att stärka det arbetet.

Socialtjänsten behöver kraftigt ökade resurser och förändrade arbetssätt för att nå barn som lever i utsatthet. Nästan tre gånger fler insatser skulle krävas för att alla barn med identifierad utsatthet ska få stöd. Det visar den nationella uppföljningen av socialtjänstens omställning (NUSO), baserad på cirka 22 000 barnavårdsutredningar från 134 kommuner.

– Resultaten ger oss en unik möjlighet att förstå vägen till insatser och att utveckla socialtjänsten mot en mer tillgänglig, förebyggande och kunskapsbaserad verksamhet, säger Birgitta Persdotter, ansvarig forskare vid Karlstads universitet.

För att bryta negativa spiraler och förebygga långsiktiga konsekvenser behöver socialtjänsten nå barn i ett tidigt skede. NUSO pekar på flera utvecklingsområden för att stärka det arbetet.

När 23-årige Elias Storm, lärarstudent vid Karlstads universitet, märkte hur dialekterna börjar försvinna bland unga väcktes både en oro och ett engagemang. I dag dokumenterar han dialekter runt om i Värmland, ett arbete som väckt nationell uppmärksamhet och belönats med ett stipendium från Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
– Dialekten har alltid varit en del av min identitet. Man märker hur mycket som försvinner med varje generation, och då känns det viktigt att bevara lokalidentiteten för framtiden, säger Elias.

Elias läser ämneslärarprogrammet med inriktning svenska i gymnasieskolan, och hans dialektintresse tog fart redan under de första terminerna. Då började han på egen hand dokumentera Ölmemålet, dialekten i hans hembygd Ölme.

– Jag började intervjua och spela in äldre människor för att dokumentera språket, men också historierna och livsberättelserna som hörde till. Allt det där som annars riskerar att försvinna.

Arbetet utmynnade i en bok som gavs ut för tre år sedan och som nu, flera år senare, skulle bana väg för stipendiet.

När 23-årige Elias Storm, lärarstudent vid Karlstads universitet, märkte hur dialekterna börjar försvinna bland unga väcktes både en oro och ett engagemang. I dag dokumenterar han dialekter runt om i Värmland, ett arbete som väckt nationell uppmärksamhet och belönats med ett stipendium från Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
– Dialekten har alltid varit en del av min identitet. Man märker hur mycket som försvinner med varje generation, och då känns det viktigt att bevara lokalidentiteten för framtiden, säger Elias.

Elias läser ämneslärarprogrammet med inriktning svenska i gymnasieskolan, och hans dialektintresse tog fart redan under de första terminerna. Då började han på egen hand dokumentera Ölmemålet, dialekten i hans hembygd Ölme.

– Jag började intervjua och spela in äldre människor för att dokumentera språket, men också historierna och livsberättelserna som hörde till. Allt det där som annars riskerar att försvinna.

Arbetet utmynnade i en bok som gavs ut för tre år sedan och som nu, flera år senare, skulle bana väg för stipendiet.