DAMI

Samverkansavtalet mellan Banaras Hindu University, i Varanasi Indien, och Karlstads universitet har förnyats. Förnyelsen styrker universitetens långvariga partnerskap och gemensamma engagemang för att främja akademiskt samarbete, forskning och interkulturellt utbyte.
– Karlstad universitet har drivit verksamhet i Banaras sedan 80-talet och har ett studiecentrum i staden, någonting helt unik i Sverige, säger Pawel Odyniec, adjunkt i religionsvetenskap vid Karlstads universitet. Verksamheten har växt under åren och vi har utvecklad gediget samarbete. Nu var det dags att skriva ett nytt avtal för att säkerställa fortsättningen av det långa och givande samarbetet.

Karlstads universitets samarbetsavtal med Banaras Hindu University (BHU), Indiens största statsuniversitet, innebär bland annat att studenter vid Karlstads universitet kan genomföra studier i Varanasi. I Varanasi finns ett svenskt studiecenter, Swedish Study Centre, där studenterna kan bo. Även personal kan nyttja studiecentret för exempelvis skrivtid. 

Samverkansavtalet mellan Banaras Hindu University, i Varanasi Indien, och Karlstads universitet har förnyats. Förnyelsen styrker universitetens långvariga partnerskap och gemensamma engagemang för att främja akademiskt samarbete, forskning och interkulturellt utbyte.
– Karlstad universitet har drivit verksamhet i Banaras sedan 80-talet och har ett studiecentrum i staden, någonting helt unik i Sverige, säger Pawel Odyniec, adjunkt i religionsvetenskap vid Karlstads universitet. Verksamheten har växt under åren och vi har utvecklad gediget samarbete. Nu var det dags att skriva ett nytt avtal för att säkerställa fortsättningen av det långa och givande samarbetet.

Karlstads universitets samarbetsavtal med Banaras Hindu University (BHU), Indiens största statsuniversitet, innebär bland annat att studenter vid Karlstads universitet kan genomföra studier i Varanasi. I Varanasi finns ett svenskt studiecenter, Swedish Study Centre, där studenterna kan bo. Även personal kan nyttja studiecentret för exempelvis skrivtid. 

Forskare vid företagsforskarskolan Exact har tagit fram ett nytt nanomaterial av cellulosa. Det nya materialets täthet gör det till ett grönare och hållbarare alternativ till exempel för beläggning i förpackningar.

Det nya nanomaterialet av cellulosa har tagits fram genom en speciell process som kallas Fenton-oxidation. Den bygger på att väteperoxid och järnjoner får reagera tillsammans, vilket bryter ner cellulosafibrerna på ett kontrollerat sätt. När detta kombineras med mekanisk behandling blir fibrerna mycket finfördelade – nästan som att man ”fransar upp” dem på mikronivå.

Forskare vid företagsforskarskolan Exact har tagit fram ett nytt nanomaterial av cellulosa. Det nya materialets täthet gör det till ett grönare och hållbarare alternativ till exempel för beläggning i förpackningar.

Det nya nanomaterialet av cellulosa har tagits fram genom en speciell process som kallas Fenton-oxidation. Den bygger på att väteperoxid och järnjoner får reagera tillsammans, vilket bryter ner cellulosafibrerna på ett kontrollerat sätt. När detta kombineras med mekanisk behandling blir fibrerna mycket finfördelade – nästan som att man ”fransar upp” dem på mikronivå.

Forskare vid företagsforskarskolan Exact har tagit fram ett nytt nanomaterial av cellulosa. Det nya materialets täthet gör det till ett grönare och hållbarare alternativ till exempel för beläggning i förpackningar.

Det nya nanomaterialet av cellulosa har tagits fram genom en speciell process som kallas Fenton-oxidation. Den bygger på att väteperoxid och järnjoner får reagera tillsammans, vilket bryter ner cellulosafibrerna på ett kontrollerat sätt. När detta kombineras med mekanisk behandling blir fibrerna mycket finfördelade – nästan som att man ”fransar upp” dem på mikronivå.

Forskare vid företagsforskarskolan Exact har tagit fram ett nytt nanomaterial av cellulosa. Det nya materialets täthet gör det till ett grönare och hållbarare alternativ till exempel för beläggning i förpackningar.

Det nya nanomaterialet av cellulosa har tagits fram genom en speciell process som kallas Fenton-oxidation. Den bygger på att väteperoxid och järnjoner får reagera tillsammans, vilket bryter ner cellulosafibrerna på ett kontrollerat sätt. När detta kombineras med mekanisk behandling blir fibrerna mycket finfördelade – nästan som att man ”fransar upp” dem på mikronivå.