DAMI

Genom grön kemi och smart bearbetning kan cellulosa ges nya egenskaper som resulterar i starkare papper och förbättrade barriärmaterial. Detta visas i en ny doktorsavhandling från Karlstads universitet.

Plast används i dag i stor utsträckning i pappersbaserade förpackningar som mjölk- och livsmedelskartonger för att skydda mot luft och fukt. Plast är dock fossilbaserad och svår att återvinna tillsammans med papper. I sin doktorsavhandling visar Mozhgan Hashemzehi hur massa kan modifieras på ett mer hållbart sätt för att minska behovet av plast i förpackningar.

Genom grön kemi och smart bearbetning kan cellulosa ges nya egenskaper som resulterar i starkare papper och förbättrade barriärmaterial. Detta visas i en ny doktorsavhandling från Karlstads universitet.

Plast används i dag i stor utsträckning i pappersbaserade förpackningar som mjölk- och livsmedelskartonger för att skydda mot luft och fukt. Plast är dock fossilbaserad och svår att återvinna tillsammans med papper. I sin doktorsavhandling visar Mozhgan Hashemzehi hur massa kan modifieras på ett mer hållbart sätt för att minska behovet av plast i förpackningar.

Genom grön kemi och smart bearbetning kan cellulosa ges nya egenskaper som resulterar i starkare papper och förbättrade barriärmaterial. Detta visas i en ny doktorsavhandling från Karlstads universitet.

Plast används i dag i stor utsträckning i pappersbaserade förpackningar som mjölk- och livsmedelskartonger för att skydda mot luft och fukt. Plast är dock fossilbaserad och svår att återvinna tillsammans med papper. I sin doktorsavhandling visar Mozhgan Hashemzehi hur massa kan modifieras på ett mer hållbart sätt för att minska behovet av plast i förpackningar.

Genom grön kemi och smart bearbetning kan cellulosa ges nya egenskaper som resulterar i starkare papper och förbättrade barriärmaterial. Detta visas i en ny doktorsavhandling från Karlstads universitet.

Plast används i dag i stor utsträckning i pappersbaserade förpackningar som mjölk- och livsmedelskartonger för att skydda mot luft och fukt. Plast är dock fossilbaserad och svår att återvinna tillsammans med papper. I sin doktorsavhandling visar Mozhgan Hashemzehi hur massa kan modifieras på ett mer hållbart sätt för att minska behovet av plast i förpackningar.

Nu ska universitetstorget utvecklas till en mer levande och inbjudande plats med grönska och ny markbeläggning. Akademiska hus påbörjar avspärrningar från 11 maj och arbetet inleds 18 maj.

– Härligt att den här ytan nu också får nytt liv, precis som torget utanför hus 11 fick 2024, säger campuschef Olle Lilliestierna.

– Vi har jobbat fram de här idéerna i arbetsgrupper kopplade till Campusplan 2040 där personal, studenter och personal från Akademiska hus varit med.

Hela torgytan utanför huvudentrén berörs av utvecklingen, men den blir som mest märkbar på ytan söder om fontänen och i det nord-sydliga gångstråket mellan bibliotekshuset och hus 1 (se skiss). 

Torsdag 7 maj besökte kommundirektörer från Innlandets fylke i Norge Karlstads universitet och Försvarshögskolan. Fokus under besöket var ”Forskning for bedre totalforsvar”.

Under ett par timmar fick de norska kommundirektörerna information om Centrum för forskning om samhällsrisker, RiskLab, den regionala noden för Campus Totalförsvar, gränsregional klimatresiliens och beredskap samt demonstration av Riskköping och Floodville. 

Besöket var en av programpunkterna under två dagars besök i Karlstad för de norska kommunrepresentanterna. Resan arrangerades av KS Innlandet, som är den regionala, norska motsvarigheten till SKR.