Kompetensområden DAMI
Kompetensområdena består av tekniska experter inom ett område som regelbundet träffas för att utbyta kunskap och initiera aktiviteter relaterade till gruppens tema - från att ordna en presentation till att skapa ett forskningsprojekt.
Inom centrumbildningen DAMI4.0 är forskning och utveckling organiserad kring kompetensområden bestående av teknikexperter och framstående yrkesutövare. Inom varje område samlas deltagarna tre till fyra gånger om året för att utbyta kunskap och idéer och möjliggör initiativ till aktiviteter inom området. Några exempel på sådana aktiviteter är idépresentationer, uppdateringar om aktuella händelser, samt initiativ till studenters uppsatsarbeten eller till att söka extern finansiering för nya forskningsprojekt.
Centrumbildningen DAMI4.0 fokuserar främst på fem områden som rör centrala faktorer i hur digitaliseringen med hjälp av intelligenta datadrivna system påverkar produktion och processer i framtidens fabriker: systemaspekter, infrastruktur, intelligens, organisation samt sociala och mänskliga faktorer. Även interaktionen dessa faktorer emellan studeras.
SYSTEMKVALITETSASPEKTER
Befintliga system är inte utformade för att bruka, integrera och väga nya trender, verktyg och metoder inom digitalisering mot varandra, till exempel maskininlärning, artificiell intelligens, big data-analys eller cloud- och edge-computing. Detta område berör den forskning och utveckling som behövs för att befintliga system ska kunna migreras till intelligenta system som till fullo utnyttjar potentialen inom cloud- och edge-computing, AI och pipelines för analysverktyg. Ytterligare forskning krävs för att säkerställa att systemkvalitetsaspekter som säkerhet, prestanda, och pålitlighet tas i beaktande när system utformas och migreras.
INFRASTRUKTUR
En oerhörd mängd bearbetad data krävs för att datadrivna system ska kunna fatta intelligenta beslut. Forskning behövs för att möjliggöra storskaligt intelligent beslutsfattande vid behov. Forskning om nya metoder för processövervakning och industriella IoT-system krävs för att data ska kunna samlas in och överföras för analys. Det krävs forskning och utveckling inom cloud-computing för att åstadkomma den skalbarhet och elasticitet som gör att stora datavolymer kan bearbetas inom snäva tidsramar. Lokaliserad, fabriksspecifik edge-computing krävs för att data ska kunna bearbetas nära maskinen där den genereras, något som skulle minska datavolymerna som strömmar genom molnet. Avslutningsvis är det avgörande med nätverk som främjar punktlighet och pålitlighet, och 5/6G-nätverk och TSN är en viktig aspekt.
INTELLIGENS
Den senaste tidens framsteg inom maskininlärning, AI och optimering möjliggör intelligent beslutsfattande. Det i sin tur kommer att förbättra kvaliteten på tillverkningsprocesser och slutprodukter, prognoser för systemegenskaper (som försäljning eller kraftgenerering), intelligent planering av driftstopp (förebyggande och villkorsstyrt underhåll) och utvecklingen och karakteriseringen av nya material och dess egenskaper. Forskning krävs på detta område för att skapa pålitliga AI-algoritmer för specifikt bruk (t.ex. inom skoglig bioekonomi, tillverkning och metallbearbetning eller energisystem) och för att utveckla och skapa kedjor och pipelines för dataanalysverktyg. En möjlig applikation är processoptimering med AI-baserade metoder eller matematiska algoritmer. En annan är skapandet av digitala tvillingar för att simulera olika processparametrars påverkan på slutproduktens kvalitet, vilket skulle säkerställa bristfri tillverkning med hjälp av AI och edge-computing.
ORGANISERING OCH AFFÄRSSKAPANDE
Införandet av ny teknik, som exempelvis maskininlärning och big data-analy,s kräver ny kompetens hos medarbetare och ofta även nya arbetssätt. Det möjliggör också nya affärsmodeller, exempelvis MaaS (Manufacturing as a Service), som bygger vidare på lean-principer och framtidens adaptiva smarta fabriker. Nya arbetssätt krävs för att utnyttja möjligheterna med digitalisering i skapandet av optimerade och slimmade industriella system. Forskning på det här området utvecklar ny kunskap och utvärderar nya metoder, verktyg och arbetssätt som stödjer digitalisering och digital transformation. En viktig aspekt är det nödvändiga förändringsarbete som säkerställer att digitaliseringen stödjs på alla nivåer i organisationen.
HÅLLBARHET, SAMHÄLLELIGA OCH MÄNSKLIGA ASPEKTER
Digital teknik och digitaliseringsrelaterad förändring kan påverka samhället i stort såväl som enskilda individer. Inom detta område studeras hur digitalisering och digital transformation kan skapa synergier mellan industri, enskilda individer, medarbetare och samhället i stort. Särskilt fokus ligger på utbyggnaden mot Industry 5.0, där en hållbar digitala transformation och ett samspel mellan människa, miljö och samhället är centralt.
Företag är en del av en samhällskontext och påverkar människa och samhälle utanför företagen, likaväl medarbetaren på företaget. Centralt är att belysa vilka vinster, utmaningar och möjligheter det finns för företag att engagera sig i lokalsamhällen, men också vilka vinster lokalsamhällen kan få av ett samspel med företag. Det ökar industrin konkurrens- och attraktionskraft vilket kan bidra till att investeringar i forskning och innovation kan påskyndas.
Agenda 2030 och kopplingen till samhällsutmaningar, hållbarhetsfrågor och mångfaldsfrågor, liksom cirkulär produktion som på bästa sätt stöttar teknologisk utveckling i harmoni med naturresurser är centralt inom detta kompetensområde.