Musikbranschen utifrån ett tjänsteperspektiv
2017-06-05Musikbranschen har liksom som många andra branscher förändrats radikalt i takt med digitaliseringen. Vad är det egentligen som sker när en bransch digitaliseras och hur har musikbranschen påverkats utifrån ett tjänsteperspektiv? Det undersöker forskare vid CTF i ett aktuellt forskningsprojekt.
Projektet fokuserar på digitaliseringens påverkan på musikbranschen utifrån ett tjänsteperspektiv och drivs inom ramen för interregprojektet MINS, Music Innovation Network Inner Scandinavia.
Tjänstelogik och digitalisering hand i hand
– Vi tror att tjänstelogik, det vill säga att värde skapas när kunder och andra aktörer använder erbjudanden från en tjänsteleverantör, kan hjälpa till att förstå digitalisering. För även om alla pratar om digitalisering idag så är det inte helt klart vad det egentligen innebär. Vad är det egentligen som händer när ett företag, en bransch, ett land eller när världen digitaliseras? Tjänstelogiken har svaret på detta, säger Per Skålén, professor i företagsekonomi.
Musikbranschen har de senaste åren gått från fysisk skivförsäljning till streamingtjänster. Denna transformation har medfört stora strukturella förändringar i fördelningen av inflytande och intäkter inom musikbranschen. I dag får artister, skivbolag, låtskrivare och skivförlag delvis betalt i relation till hur mycket en låt streamas och skivbolagen har full kontroll på hur konsumenter använder deras musik via data från Spotify och andra streamingföretag.
– Vår forskning tyder på att digitalisering går hand i hand med tjänstefiering - en transformation från varulogik, där värde skapas internt i organisationer och genom försäljning av fysiska varor, till tjänstelogik, där värde skapas vid användning. Det är inte konsumenters köp av CD-skivor som generar intäkt i en digitaliserad värld utan i vilken omfattning konsumenter använder streamingtjänster.
Nya spelregler och aktörer
– Gränserna för vad som är konsument och vad som är producent löses upp när en bransch digitaliseras. På Spotify kan exempelvis konsumenter, Spotify och nischföretag konstruera spellistor som hjälper andra konsumenter att få rätt musik till rätt tillfälle, exempelvis löprundan, grillkvällen eller 80-tals festen. Med tjänstelogikens ord är Spotify en plattform för samskapande av värde, säger Per Skålén.
Inom projektet, som fortfarande är i sitt inledningsskede, har forskarna genomfört ett 30-tal intervjuer med musikbolag, upphovsmän, artister, intresseorganisationer, musikförlag, konsumenter och nätpirater - som själva kallar sig nätaktivister - och de första resultaten kommer att presenteras och diskuteras på några av sommarens internationella tjänsteforskningskonferenser.
– I likhet med Per Sundin, vd för Universal Music i Norden, som är en de personer vi intervjuat i projektet är vi övertygade om att vi kan lära oss mycket om digitalisering genom att studera den svenska musikbranschen. Vi är också övertygade om att andra branscher har mycket att lära från musikbranschen, säger Per Skålén.
För mer information, kontakta
Per Skålén, 054-700 2112, per.skalen@kau.se
Om MINS
Projektet är ett samarbete mellan CTF, Medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, Høgskolen i Innlandet och Studiefrämjandet. Projektet är ett Interreg-projekt for Indre Skandinavia och finansieras av Interreg Sverige-Norge, EU, Hedmark fylkeskommune samt Arvika kommun och Region Värmland. Läs mer på mins.se