Förpackningsutvecklingen är en av orsakerna till att välfärdssamhället kunde växa fram. Med allt mer förfinade förpackningar kunde maten ätas långt efter att den skördats eller slaktats, och långt ifrån där den producerats.
Produktion av mat är den sektor som påverkar planetens ekosystem mest. Matens produktion och konsumtion orsakar en tredjedel av den mänskliga klimatpåverkan, 70% av färskvattenanvändningen och är den enskilt största orsaken till artutrotning och övergödning. Av både miljömässiga och sociala skäl behöver fler insatser göras för att säkerställa att maten som produceras äts upp. Idag står matsvinnet för 10% av den globala klimatpåverkan.
På Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet bedrivs forskning kring förpackningar och dess betydelse för omställning till en mer hållbar utveckling.
- Förpackningar var en välsignelse för mänsklig utveckling, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem. Under de senaste decennierna har dock förpackningarna fått ett allt mer skamfilat rykte och dess förtjänster glömts bort, eller tagits för givna. Inte minst har rapporterna om plast i havet accelererat den debatten.
Rapporten ”Förpackningsdesign för minskat matsvinn och ökad återvinning” är skriven av Helén Williams och Fredrik Wikström, professor i miljö- och energisystem och ger ett bredare perspektiv på hur förpackningar är centrala för skydd och distribution av mat och hur de kan bidra till att minska matsvinnet som ofta är mer betydelsefullt ur miljösynpunkt än att minska förpackningsmängderna. Självfallet behöver vi också designa förpackningar som är lättare att använda men det behövs en bättre balans mellan förpackningens egen miljöpåverkan och dess roll för att minska miljöpåverkan i matsystemet.
- Matförpackningar tillkom just i syftet att erbjuda mat på ett säkert sätt och för att minska matsvinnet, säger Helén Williams. Utvecklingen har varit inriktad på att tekniskt skydda maten så länge som möjligt i en oöppnad förpackning. Men det finns mycket fler förpackningsegenskaper som påverkar matsvinnet i hushållen, till exempel hur stor förpackningen är och hur lätt den är att tömma. Det har dock inte funnits incitament att utveckla förpackningar för att hjälpa konsumenten att slänga mindre mat. Minskat svinn betyder minskad försäljning, och så länge konsumenterna inte efterfrågar sådana förpackningar finns inget att vinna för den som går före.
Vad kan man som matproducent göra för att hjälpa konsumenten att bättre förstå datummärkningen?
- I Norge och Storbritannien har man framgångsrikt prövat ett tillägg ”- inte dålig efter” på märkningen för att indikera att maten inte per automatik blir dålig efter att datumet passerats, säger Helén Williams. Även i Sverige har företag tillåtelse till sådana tillägg sedan 2018 och till exempel har Arla valt att skriva ”ofta bra efter” vid sidan av datummärkningen. Ett lagförslag har nu lagts fram i EU som ska tvinga alla producenter att lägga till en sådan text.
