– Kökspersonalen går i bräschen för att lyssna, utmana och utveckla måltiderna i en mer hållbar riktning och de gör det tillsammans med eleverna som håller med, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem och forskare vid Centrum för tjänsteforskning (CTF).
Rapporter om klimatförändringarna och den därmed utsatta livsmedelproduktionen duggar tätt. Det behövs en omställning av livsmedelsproduktion och konsumtion för att klara de kriser som väntar. Att vi behöver mer hållbara måltider och ett minskat matsvinn är knappast en nyhet för någon.
– Skollunchen är mer än ett mål mat – den är en av dagens viktigaste stunder för både välmående och lärande, säger Helén Williams. Det borde vara helt naturligt att värna och utveckla måltiden för att bidra till den resiliens som samhället behöver.
Vid tre kommunala gymnasieskolor i Karlstad kommun försöker man vara den positiva kraft som behövs för en omställning till mer hållbara måltider. En studie från Centrum för tjänsteforskning (CTF) vid Karlstads universitet inom projektet Värmlandsmat – den hållbara måltiden, visar att de är på god väg.
– Studien som presenterades på Branschdagen för den värmländska livsmedelskedjan den 25 mars 2026 i Karlstad, omfattar över 60 intervjuer med elever, en workshop och observationer i skolmiljöer och fördjupade intervjuer med kökspersonal, säger Helén Williams. Resultaten visar att eleverna sätter stort värde på skolmåltiden – både som energikälla och som social mötesplats. ”Lunchen är dagens höjdpunkt” var en återkommande kommentar.
Elever vill ta ansvar – men efterfrågar ännu mer stöd för att minska matsvinnet
– Samtalen visar att eleverna är självkritiska när det gäller matsvinn och att de för ofta tar mer mat än de orkar äta upp, säger Helén Williams. Orsakerna till matsvinn kan också var osäkerhet kring nya rätter. Samtidigt uttrycker eleverna en tydlig vilja att förbättra sig och uppskattar skolans initiativ för att uppmärksamma matsvinn.
– Karlstads kommun är väldigt bra på att erbjuda en stor variation av vegetariska alternativ och eleverna uppskattar att de finns, säger Helén Williams. Kommunen är också vassa på att testa nya sätt att presentera näringsriktiga och mer hållbara alternativ.
Kökspersonalen skapar trivsel och driver hållbarhetsarbetet framåt
Personalens engagemang framhävs som en avgörande faktor för den positiva utvecklingen. Eleverna beskriver köksteamet som kunnigt, glada och omtänksamma. För personalen är målet tydligt: att eleverna ska vilja komma och äta – för att må bra och orka skoldagen.
Köken arbetar aktivt med hållbarhet genom att erbjuda många valmöjligheter, satsa på mer grönsaker, välja ekologiskt och regionalt producerade råvaror samt minska matsvinnet i både kök och servering. De deltar även i produktutveckling tillsammans med lokala producenter för att stärka regional resiliens.
Vägen framåt: Omsorg som drivkraft i livsmedelssystemet
– Vår slutsats är att ett mer hållbart livsmedelssystem kräver omsorg och samarbete mellan skolor, kommuner, företag och konsumenter, säger Helén Williams. Det handlar om att skapa värde tillsammans och att stärka relationerna i hela kedjan – från producent till matgäster. I en tid när hållbar utveckling ifrågasätts känns det tryggt att se hur Karlstad kommun försöker stå upp och bidra till verkliga förändringar.
Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och är en del av Akademin för smart specialisering, ett strategiskt partnerskap mellan Karlstads universitet och Region Värmland.
